Hundens luktsinne består av 200 miljoner receptorer. Människan har mellan fem och tio miljoner receptorer, och kan med dem urskilja upp till 10 000 dofter. Hur många en hund kan känna är svårt att säga. Men man vet att de kan uppfatta betydligt fler dofter än vi, och i betydligt svagare koncentrationer. Den förmågan är något som vi använder i spår- och sökarbete.

En lukt är egentligen små, små partiklar av ett ämne i gasform, så kallade odoranter. När näsborrarna vidgas och luft dras in träffar partiklarna receptorerna som passar informationen vidare till luktcentrumet i hjärnan – vi uppfattar en lukt. I hundens fall upptar luktcentrumet ungefär en tredjedel av hjärnan, hos människan bara en tjugondel.

Genom att studera hundens ursprung – vargen – har man fått ytterligare pusselbitar till hur hundar använder sig av lukter för att kommunicera.

Lars Fält är etolog och har skrivit ett antal böcker om hundar och deras beteende. Han förklarar att det finns två typer av doftmarkeringar, en aktiv och en passiv. Den aktiva är när hunden rullar sig på marken, kissar på stolpar och bajsar.

Den passiva är dofterna den lämnar efter sig från kroppen – till exempel trampdynorna och från en körtel som sitter på svansen.
– Både genom de passiva och aktiva markeringarna kan hundar prata med varandra utan att mötas. Det är ett sätt att tala om att ”här bor jag” och förhindra att någon kommer in ovetandes på ens område, förklarar Lars Fält.

Markeringarna ger också information om kön, individualitet, hormonell status och en massa annat.

En vargfamiljs revir kan vara över tio mil i diameter. Ett område som de markerar med urinstänk, krafsningar, ylanden och andra spår. Även hundar kissar in sina revir, men i deras fall kan man tänka sig att de mer ökar trygghetskänslan med sin doft. Ett annat skäl är att tala om för andra hundar vem som varit där och hur dagsformen är.

Alla som har varit ute med en hund vet hur lätt den fastnar med nosen på olika fläckar. Ju äldre hund desto längre tid verkar doftanalyserna ta, kanske för att luktsinnet sakta blir sämre med åren, menar Lars Fält. Men trots att de flesta hundar ofta blir avbrutna i sitt luktande av stressade mattar och hussar, fortsätter de enträget att nosa dag efter dag.
– Det tyder på att motivationen är väldigt hög. Jag brukar låta dem få lukta färdigt och göra en analys ibland. Andra gånger avbryter jag – annars kommer man inte så långt.