Publicerad: 2011-11-14 12:16, senaste uppdaterad: 2011-11-15 10:11
Läs upp
Helena Stark gjorde grovjobbet.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Laddar...

Hon grävde åt tv-svenskättlingarna

Alundabon Helena Stark, som arbetar på landsarkivet i Uppsala, är den som har gjort släktforskningen åt deltagarna i SVT-programmet Allt för Sverige

Fakta Släktforskning

Kyrkoböckerna en guldgruva

Fakta om personer som är yngre än 70 år är belagda med sekretess. För att börja släktforska behövs ett namn, födelsedatum och vilken församling denne föddes i. Fakta om släktingar hittas i kyrkoböcker som är olika längder att utgå i från. Kyrkoböckerna är olika husförhörslängder och församlingslängder som kan ge svar på när någon föddes och döptes, flyttade, konfirmerades, gifte sig och dog.

En förvirrande faktor i släktforskning är att namn förvanskas eller skrivs olika en Per, Peter och Petter kan vara samma person.

Källa: Landsarkivet, Riksarkivet



Släktforskning, en verksamhet som för många förknippas med personer över 65 år. Helena Stark, 37, från Alunda jobbar med det på heltid. Och framför datorn i hemmet har hon letat upp släktlinjerna till deltagarna i SVT-programmet Allt för Sverige.

Helena Stark jobbar med människor, men sitter oftast ensam framför datorn. Som professionell släktforskare arbetar hon med att ta fram ”döingar”, som hon kallar det, familje- och släktmedlemmar som för längesedan gått bort och vars levnadsrester endast går att finna i kyrkoböckerna.
– Många kan inte något om sin släkt, det är så tragiskt. Tänk när du själv får barnbarn och de inte vet vem du var eller vad du gjorde.
– Ett helt människoliv försvinner i samma ögonblick som det sista andetaget, säger hon.

Premiäravsnittet av SVT:s serie Allt för Sverige där svenskättade amerikaner söker sina rötter lockade 1,3 miljoner svenskar att bänka sig framför tv-apparaterna. Och ungefär så många svenskar valde att lämna fäderneslandet under emmigrantepoken 1845–1930 för att starta ett nytt liv i Nordamerika. Släktlinjerna bakom familjerna som lämnade Sverige för Amerika har Helena Stark i Alunda plockat fram.
– Först var jag bara anlitad som konsult, sedan blev jag ansvarig för att göra all forskning.

Helena Stark har under de 17 år som hon släktforskat blivit så pass erfaren att hon fått jobb som forskningsutredare på landsarkivet i Uppsala. Där hjälper hon privatpersoner som släktforskar med att hitta rätt dokument eller lotsa dem vidare när de kört fast. Och många av dem hon möter är över 65 år.
– Det är en pensionärshobby, jag vet inte varför det är så att det är många äldre som håller på med det här. Men pensionärer vill kanske samla tiden och reda ut vem som gjorde vad i släkten, det kanske de yngre inte alls tänker på, säger hon.

Att utforska amerikanernas släktled till tv-programmet var ett riktigt detektivarbete och informationen var ofta knapphändig.
– Som med Jessica Pleyel som är med, där fick jag bara hennes namn och ingen ålder. Utan jag fick bara information om att hon bor i Michigan och att hennes farfarsfar hade lämnat Sverige för att han inte ville bli präst, säger Helena Stark.

Vad hon fick fram kan hon inte avslöja, men att sammanställa pärmarna med släktbanden för de tio amerikanerna tog 2,5 månader. Processen med att gräva fram de olika människoödena berörde henne:
– De som jag reagerade mest på var de släkterna eller familjerna där många dött, de som lämnade väldigt tragiska levnadsöden bakom sig. Någon hade en familj där tre barn dog inom en vecka av difteri, säger hon.
De svenska emigranterna är något som hon tycker är otroligt fascinerande. Men ännu har hon i de egna leden inte stött på några egna emigranter.
– I min släkt är det mest kriminella, jag har sprungit på ett par tre mördare faktiskt.

Men en rättskaffens man har hon hittat i sitt nuvarande forskningsobjekt Christian Robson som levde 1613–1685. Han var en skotsk legosoldat som deltog i trettioåriga kriget och värvades till Sverige av Gustav II Adolf som myntmästare. Fascinationen och intresset för gamla ”döingar” i släkten har Helena Stark fört vidare till den åttaårige sonen.
– Mina egna barn är adopterade från Korea och Kina. De känner inte till sina rötter och det gör det ännu viktigare att kunna ge dem mina. Hade inte min skotte från trettioåriga kriget funnits hade inte mina barn varit här i dag.

Av: Ida Gustafsson ida.gustafsson@unt.se