Insändare: Cykelbox förbättrar inte säkerheten nämnvärt

I UNT (23/11) kan man läsa om kommunens funderingar kring korsningen Kungsgatan-S:t Olofsgatan där tragiskt en påkörning med dödlig utgång inträffade.

Användandet av cykelboxar kommer inte att förbättra säkerheten nämnvärt. Det stora problemet är inte när ljuset slår om till grönt utan att det kan komma cyklar med fart genom korsningen samtidigt som motorfordon ska korsa deras färdväg. Cykelboxar är en symptomdämpande åtgärd med bieffekter; cyklister lär sig att det är okej att tränga sig före, samt att bilister kan bli uppretade på dessa cyklister, med tappad uppmärksamhet som följd. Att inte fler påkörningar sker har bland annat att göra med att många cyklister inser att bilister trafikmässigt är att betrakta som syn- och hörselskadade dvs är extra försiktiga, plus att bilisterna hinner bromsa i tid.

Varningssignaler för döda vinklar hos lastbilar är säkert bra men de lär också förarna att lyssna efter varningar. När systemet fallerar så sitter cyklisten eller gångtrafikanten säkert i kläm. Dessutom är vanliga bilar ett betydligt större problem på grund av deras numerär.

En central punkt för att öka trafiksäkerheten är att varje trafikant, samtidigt, ska behöva ha uppmärksamhet på så få situationer som möjligt. Den åtgärd som faktiskt kan minska påkörningsrisken generellt i signalreglerade korsningar är således att ändra sekvensen på ljussignalen med bilar för sig, cyklar för sig och gående för sig. Detta leder visserligen till längre sekvensperioder men är tyvärr en konsekvens av att alla trafikslagen mot trafiksäkerhetsförnuftet ska röra sig i varandras omedelbara närhet.

Ingen stad är anpassad för, i synnerhet, dagens biltrafik. De nödvändiga åtgärderna för att inkludera bilarna vidtogs inte i bilens barndom utan det blev som med grodan i vattnet vilket sakta värms upp. Vad som är värre, är att man fortsätter att bygga nya trafiksystem med samma grundfel.