Häromdagen meddelande landstinget att i stället för att förstärka i hela länet kommer nu brandkår att skickas ut på hjärtstopp i tätorterna, där det ofta är närmare till ambulansen.
I våras reagerade räddningstjänsten i Öregrund över samma sak, det vill säga att brandmännen numera sällan skickas ut till patienter för att hjälpa till i väntan på ambulans.
Men brandmännen har inte fått gehör från landstinget. I veckan meddelade ambulansledningen i stället att man ska börja skicka heltidsbrandmän på hjärtstopp i tätorterna, något som redan sker i exempelvis Håbo och Enköping.
Att det blir bättre service i Uppsala, Tierp och Östhammars tätorter är de flesta positiva till, men att brandmännen fortfarande inte ska få åka på lika många sjukvårdslarm som tidigare i övriga delar av länet, finns ett stort missnöje med.
– Tidigare hade vi kanske hundra sjukvårdslarm på ett år, nu är de nere i cirka hälften. De borde utnyttja oss på ett bättre sätt i väntan på att ambulansen kommer till platsen, säger en brandman i Knivsta.
De riktlinjer som utlarmningen fick 2009 från ledningen för ambulanssjukvården är att både brandkår och ambulans ska kallas till platsen då det gäller hjärtstopp, medvetslöshet, barn under sju år samt trauma. Men brandmän i Norduppland och nu även i Knivsta hävdar att de i efterhand fått kännedom om flera fall som borde ha larmats ut till den lokala brandkåren i väntan på ambulans, larm som de inte fått.
Hans Blomberg, vikarierande chef för ambulanssjukvården i länet, svarar att kriterierna inte ändrades när Medhelp tog över 2010.
– Vi har heller inte fått några indikationer på att Medhelp inte larmar brandkåren enligt instruktionerna, säger Hans Blomberg.
Varje gång brandmännen kopplas in kostar det landstinget 1 800 kronor.
– Det här handlar inte om att vi vill spara pengar, säger Hans Blomberg.
Knivstapolitikern Alf Ahlstedt (M), som sitter i socialnämnden och bland annat är huvudinstruktör för HLR (hjärtlungräddning), säger så här:
– Det är bra om räddningstjänsten skulle kallas vid fler sjukvårdslarm. De har bra lokalkännedom för att hitta snabbt till olika adresser på exempelvis landsbygden. Och jag tror att de utöver första-hjälpeninsatser kan ge en viktig första emotionell hjälp i väntan på ambulansen, säger Alf Ahlstedt.
Men Hans Blomberg tror att allt kan handla om en slump.
– Det kan vara en slump om man i en liten kommun ett år får många larm och ett annat år färre larm, för vi har inte ändrat något, hävdar Hans Blomberg.
Att landstinget nu satsar på att skicka ut brandmän till hjärtstopp i exempelvis Uppsala, där ambulanser redan är stationerade, motiveras med att det är i tätorterna som de flesta hjärtstopp sker.