Publicerad: 2010-09-23 09:11, senaste uppdaterad: 2011-06-10 17:06
Läs upp
När lärkan sitter på marken är den svår att upptäcka.
Foto: Alexandar Plavsic
Laddar...

Rutor ska rädda sånglärkan

Sånglärkan ska räddas med lärkrutor. Det vill Upplands ornitologiska förening som hoppas att allmänheten ska vara beredd att stötta lantbrukare som gör en insats för fågellivet.

LÄRKAN MINSKAR SNABBT

Sånglärkan är en av jordbrukslandskapets karaktärsfåglar och för många det absoluta vårtecknet. Sånglärkan lever hela sitt liv i jordbrukslandskapet både under häckningstid och på övervintringsplatser i länder som Storbritannien och Frankrike.
Enligt både nationella och uppländska inventeringar minskar antalet fåglar snabbt. I Uppland handlade det om en minskning på 43 procent mellan 1994 och 2004. En orsak är större åkrar, färre diken och tätare grödor.
Det går att läsa mer om arbetet med att anlägga lärkrutor på www.uof.nu



Precis som man tidigare haft möjlighet att köpa regnskog i Amazonas kommer man inom kort att kunna köpa en lärkruta i Lagga. Det handlar om att lantbrukarna lyfter på såmaskinen och låter ett område vara osått. På så sätt bildas en ruta utan tätt växande gröda på ungefär 20 kvadratmeter där sånglärkan kan hålla till.
–  Sånglärkan är fortfarande vanlig. Men den har minskat med 50–70 procent de senaste 30 åren som en följd av rationaliseringen av jordbruket. Det finns ingen plats för sånglärkan som lever hela sitt liv i odlingslandskapet längre, berättar Jan Wärnbäck i Upplands ornitologiska förening.

Att lärkrutor är en effektiv åtgärd vet man efter engelska studier. På ett enkelt sätt underlättar man för sånglärkorna att hitta mat och få ut fler ungar. Ett problem är nämligen att höstvetet numera växer så tätt att fåglarna inte riktigt hittar någon plats att vara på.
–  Idén kommer från projektet Fågelskådare och lantbrukare i samverkan  som Hushållningssällskapet och Sveriges ornitologiska förening driver tillsammans. Men det finns inga incitament för lantbrukarna att göra den här insatsen. Jag tycker inte man ska lägga ansvaret på den enskilde bonden. Hela samhället måste vara med och betala, säger Jan Wärnbäck.
Han kläckte därför idén att låta allmänheten köpa en lärkruta för 50 kronor av föreningen. Pengar som ska gå direkt till att ersätta produktionsbortfallet för lantbrukarna.
–  Lantbrukarna gör många tjänster åt allmänheten genom att bland annat hålla landskapet öppet. Men vi är inte alltid beredda att betala för det. Nu får vi se hur det här faller ut.

Till att börja med har en av hans egna grannar i Lagga i Knivsta kommun, Sören Wass som driver Årby gård tillsammans med sin bror anlagt ett antal lärkrutor när han sådde årets höstvete. Tanken är att det ska bli 100 rutor, två rutor per hektar.
–  Jag och brorsan är intresserad av natur, jakt och viltvård. Som lantbrukare lever man av och med naturen. Vi har alltid värnat om fåglarna i alla tider och det här kommer säkert att gynna även andra arter, säger han.
Ännu så länge syns det inte mycket på det fält vi besöker utanför Lagga. Men till våren när vetet vuxit sig högt kommer det att synas tydligt var rutorna är placerade. Då hoppas också Upplands ornitologiska förening kunna ta ut de nya ägarna till lärkrutorna på besök.




Av: Eva Nevelius eva.nevelius@unt.se

Kommentarer till artikeln
Rätt lösning på problemet
Lennart, lärkorna ska inte häcka i rutorna de ska hitta mat i dem. När de är dags för lärkorna att börja mata sina ungar är höstveten hög och det är svårt för lärkorna att födosöka, rutorna gör att det kan hitta mer mat.

Men lärkrutor ska inte förvirras med ekologiskodling för det är helt irrelevant i sammanhanget och har ingenting med saken att göra.

De allt tidigare vallskördarna redan i början av juni slår mot sånglärkan även i konventionellodling. Eftersom konventionellodling täcker 90% av jordbruksmarken är det viktigt att göra åtgärder där.

Lärkrutor är ett steg på vägen.


Jan Wärnbäck, 05 okt 2010 kl 10:29
fel lösning på rätt problem
varför skall lärkorna häcka i rutorna när de kommer är ju höstvetet bara nån decimeter...

problemet är de ekobönder som kör med maskiner i gröngödslingsvallar under maj och juni.... där häckar lärkorna och får sen boet och äggen sönderslagna gång på gång...
ekobönderna kan oxå köta kvävegödning framställt av fjälluft och vattenkraft... det är ekologiskt riktigt att nyttja dessa resurser för att grödorna skall växa bättre
lennart torstensson, 24 sep 2010 kl 12:07
Boo Östberg och Annika Lindh. Bild: Staffan Claesson
Foto: Staffan ClaessonBoo Östberg och Annika Lindh.

Knivstapar ger krokodiler nytt hem

Knivstaborna Annika Lindh och Boo Östberg ger sig i dag, torsdag, av mot Ungern med tre stora krokodiler i bagaget. Genom detta räddas djuren från avlivning.

Kontakta redaktionen

Nyhetschef
018-478 15 80
E-post: knivsta@unt.se



 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »