Som en pendang till Uppsala internationella konstfilmsfestival har Konsthuset vigt innevarande festivalvecka åt animerad dokumentärfilm från produktionsbolaget Story, där David Aronowitsch och Hanna Heilborn, i tätt samarbete med designern Mats Johansson, har hittat ett framgångsrikt sätt att gestalta svåra ämnen.

Filmerna Slaves och Hidden, från 2008 respektive 2002, snurrar hela veckan på Konsthuset, och är bägge åtminstone nästan att räkna som samtidsklassiker.
Hidden berättar om den gömda peruanske flyktingpojken Giancarlo, som rakt och uppriktigt berättar om sina erfarenheter. Ljudet är en autentisk intervju, medan bilden är animation - filmen är för övrigt den första datoranimerade dokumentären - som befinner sig långt ifrån verkligheten. Den storögda, ängsliga figur som representerar Giancarlo i filmen har många dimensioner på ett nästan kongenialt sätt. Dels undviks, i varje fall i hygglig utsträckning, kardinalfelet att exploatera den unge berättaren, vars anonymitet inte hotas. Och dels ger animationen den ganska tunga historien en snygg, estetiskt stringent och intressant form, och detta utan att esteticera sönder, dvs. förminska allvaret i, det som berättas. Filmen har med rätta belönats med ett knippe priser.
Slaves gör ungefär samma sak, men här är stommen en intervju med en sudansk pojke som genomlevt mordet på sina föräldrar och flera år som slavarbetare åt en regeringsunderstödda milis.

Ytterligare en poäng med Heilborn och Aronowitschs arbeten är att de klär om sina historier utan att maskera, och gör det lättare att ta in och reflektera över det fasansfulla som varje utsatt barn innebär. Dessutom fungerar filmerna utmärkt i gallerimiljön.