Eftersom jag varit inblandad i olika Bergmanprojekt i Uppsala så har jag en kommentar till Gunnar Carlssons inlägg i UNT 16 juli. Jag håller inte med om att skylten på Trädgårdsgatan 12 som den är formulerad överdriver husets betydelse "Fanny och Alexander" är inspirerad av Uppsala och den betydelsefulla inledningen av "Smultronstället" lär enligt Bergman själv ha kommit till vid ett besök utanför mormoderns hus en tidig morgon. I själva verket är huset något av Bergmans madeleinekaka. Vistelserna hos mormodern ända upp till tonåren hade stor betydelse för honom. Här fanns en fristad från det dysfunktionella hemmet på Östermalm och man skall nog inte underskatta detta. Uppsalamiljön inspirerade också honom till dramat "Mig till skräck" som så småningom blev filmen "Fängelse".

Efter Bergmans död ville kulturnämndens dåvarande ordförande Jan-Erik Wikström hylla hans minne och sammankallade ett stormöte där en mängd förslag framfördes. Många var orealistiska och kostsamma. Följden blev att jag fick göra en utredning åt kulturkontoret om filmens Uppsala överlag. Därefter hölls en serie möten på kulturkontoret med bland annat ett par representanter för kulturnämnden, Bo Östen Svensson och Bertil Norbelie. Några konkreta förslag gavs, däribland instiftandet av Bergmanstipendiet och uppsättning av skyltar i centralaUppsala med anknytning till Bergman och filmen "Fanny och Alexander". Av skyltarna blev bara den på Trädgårdsgatan realiserad.

Men en ny skylt, där man gott kan utelämna vem som ägde huset, är av nöden.Texten utformades av kulturkontoret. Jag letade fram en planritning av huset i Stadsarkivet, vilket inte var helt lätt eftersom fastigheten hade bytt nummer flera gånger. Våningen var från början på tio rum, men vid morfaderns död delades den upp i en sjua där mormodern tronade med sitt tjänstefolk och en trea där något eller några av Karins halvsyskon bodde.

Artikelbild

| Vad inspirerade egentligen Bergman till "Fanny och Alexander"? Här är regissören vid inspelningen på Fyristorg i Uppsala.

Att sätta upp skyltar i stadsmiljö är ingen lätt process. Mark- och fastighetsägare skall ge sitt tillstånd, gatukontoret skall också ha ett ord med i laget och i denna processgång fastnade skyltarna om filminspelningarna.

Till sist har jag och ett par andra filmvetare i Uppsala föreslagit namnförslagsnämnden att hylla en annan Uppsalason vid filmen, Arne Mattsson, med en gatuskylt, förslagsvis vid det planerade bostadsområdet vid Ulleråker, där han föddes. Även han satte svensk film på världskartan med "Hon dansade en sommar".