Kanske kan man kalla "Hur jag lärde mig förstå världen" för Hans Roslings testamente? Hans fru Agneta Rosling, funderar lite över frågan.

Någon form av testamente är det, det tycker jag att man kan känna.

Forskaren, folkbildaren och "edutainern" Hans Rosling drabbades av cancer i bukspottskörteln och gick bort i februari. Sitt sista år i livet jobbade han så mycket han hann och orkade med två stora bokprojekt. Memoarerna, skrivna tillsammans med journalisten Fanny Härgestam, kommer först. Han hade själv en klar idé om vad han ville berätta. Fanny Härgestam gjorde långa telefonintervjuer för att sedan kunna skriva klart med hans egna ord.

Artikelbild

| I många år hade Hans Rosling funderat över sina memoarer. Författaren och journalisten Fanny Härgestam (tv) hjälpte honom att slutföra den. Magnus Rosling och Agneta Rosling har också varit djupt engagerade.

Han hade hela tiden pedagogen med sig och frågade sig vad läsaren kunde få ut av det här? Jag försökte få honom att stanna upp och berätta vad han själv lärt sig, säger hon.

Havregrynsgröt

Vi träffas i familjen Roslings 1980-talsradhus utanför Uppsala. Även yngste sonen Magnus Rosling är med och berättar om uppväxten med en pappa som blixtsnabbt åskådliggjorde de variabler som kunde göra hans återkommande paradrätt, havregrynsgröten, lyckad respektive misslyckad.

Hans Rosling hade levt det som han lärde ut. När hatiska bybor i Kongo vevade med machete för att han ville ta blodprov på dem var det en analfabetisk kvinna, bybo även hon, som med ett insiktsfullt brandtal räddade både honom och hans forskning om en bokstavligt talat förlamande fattigdom.

Artikelbild

| Författaren Fanny Härgestam (tv) har fått hjälp av Agneta Rosling i slutarbetet med Hans Roslings memoarer, "Hur jag lärde mig förstå världen".

Under åren träffade han många som hon. Kvinnor som vill ha utveckling, utbildning och en bekväm madrass att sova på.

Desperat abort

Artikelbild

| Hans Rosling visade hur människor låter sig luras av branta kurvor i tron att de kommer att stiga för all framtid. Arkivbild.

Argumentationen om preventivmedel och den utplanande befolkningskurvan, inleds med hans mamma, Britta, som 18 år gammal genomgick en desperat abort med strumpsticka. Sonen hade vinnlagt sig om att fråga ut henne ordentligt om händelsen.

Men det var de två åren som nyutbildad läkare respektive barnmorska i Moçambique på 1970-talet som på många sätt formade paret Rosling. Landet var då ett av världens fattigaste med en analfabetism på drygt 90 procent. Hans Rosling var mer eller mindre ensam läkare ansvarig för ett område lika stort som Gävleborgs län, men med en befolkning som var långt fattigare och sjukare.

Artikelbild

| När Hans Roslings son Ola Rosling ville låna pengar till en ny dator för att kunna utveckla Gapminder sade fadern nej, något som han djupt ångrade sedan. Gapminder blev en enorm framgång och är i dag tillgänglig för alla som lättare vill ta till sig den senaste statistiken om världen. Hans Rosling använde programmet när han föreläste. Pressbild.

Det var fattigdomens djup som vi mötte väldigt nära inpå knuten, säger Agneta Rosling.

En äldre kvinna med brutet ben lärde honom en läxa. Han gipsade utan tillgång till bedövning och förklarade att hon måste ligga still. Dagen efter stod hon i dörren. Hennes fot pekade åt fel håll och Hans Rosling insåg skamfylld att gipsningen måste göras om. Men kvinnan var mer än nöjd. Nu behövde hon gå hem till hönsen som var avgörande för hennes överlevnad.

Några år senare, som lärare i internationell hälsa i Uppsala, blev Hans Rosling svårt frustrerad när hans studenter var mer intresserade av att rädda gorillor än av att bekämpa fattigdomen. Hur han än försökte lyckades han inte få alla att inse att minskad fattigdom skulle leda till bättre villkor för allt levande.

Han blev väldigt förtvivlad över hur folk kunde fokusera på fel sak. När man talade om de fattiga primitiva folken i Amazonas, handlade det om hur man måste skydda regnskogen för att de ska få leva kvar, inte om hur dåligt deras liv var, den berättelsen fanns inte. Han kunde vara jättearg på Lasse Berg och Mattias Klum och alla som lyfte upp eländet i ett slags romantiskt skimmer, säger Agneta Rosling.

Häpnade ständigt

Som internationell föreläsare vinnlade han sig om att förklara bland annat i vilken mån fattigdomen har minskat och häpnade ständigt över okunskapen även hos världens ledare. I memoarerna konfronterar han egna fördomar.

Om hur den gamla västvärlden gör sig dummare än nödvändigt handlar bok två, "Factfulness" som kommer i vår och som han skrev tillsammans med sonen Ola Rosling och sonhustrun Anna Rosling Rönnlund. Till skillnad från memoarerna är den fylld av statistik, diagram och hårda fakta.

Målsättningen med båda böckerna är att fortsätta föreläsa, det kan man säga, konstaterar Agneta Rosling.