På fredag uppträder Mando Diao med sina Frödingtolkningar på Svandammshallarna. Man skulle kunna beskriva konserten som en hemkomst. Bandets framgångsrika Frödingprojekt har nämligen sin upprinnelse i arkiven på Carolina Rediviva.

Om universitetsbibliotekets utställningslokal inte hade varit upptagen den där våren 2011 hade Mando Diaos, vid det här laget närmast folkkära, album med Frödingtolkningar aldrig blivit av. 2011 var det hundra år sedan Fröding gick bort och detta ville givetvis Peter Ejewall, bibliotekarie vid handskrifts- och musikenheten på Carolina Redivia, fira med en utställning om den i omgångar i Uppsala bosatta skalden. Då det visade sig att själva utställningslokalen redan var uppbokad föddes idén att i stället göra utställningen på nätet. I och med detta beslut öppnade sig plötsligt helt nya möjligheter att ta med rörliga bilder och, inte minst, musik i utställningen. Otaliga musikaliska tolkningar har gjorts av Frödings dikter genom åren.

Men den här gången ville utställarna ha något alldeles nyskrivet, något som inte var så sönderspelat. Det visade sig då att Petra Wåhlin, också på Carolina och ansvarig för Frödingutställningens grafiska form och layout, hade en syster som råkade vara gift med Gustaf Norén i Mando Diao. Det föll sig då naturligt att fråga honom om han ville bidra med en tolkning till utställningen. Frågan föll minst sagt i god jord.
– Redan samma dag, eller möjligtvis dagen efter, skickade Gustaf en första version av Snigelns visa, berättar Petra.

Artikelbild

| Petra Wåhlin och Peter Ejewall vid Frödings grav.

Att valet föll på just Snigelns visa kan ses som en lycklig slump, då det är just en av de dikter som universitetsbiblioteket har en exklusiv handskrift av i sina samlingar och som kom till under Frödings vistelse på Uppsala Hospital. För Mando Diao verkar mötet med Frödings dikter fungerat lite som en kreativ vitamininjektion. Snart hade bandet arbetat fram en hel samling Frödingtolkningar, som till slut resulterade i det hyllade albumet Infruset. Att Peter och Petra varit med och sått fröet till bandets succé är något de inte kan låta bli att känna viss stolthet över.
– Det är roligt att en sådan liten grej, att vår förfrågan om en enda låt, resulterat i en sådan här framgång, säger Petra.

Att Frödings diktning lockar till musikaliska tolkningar tycker Peter Ejewall dock inte är särskilt underligt.
– Det sägs att Fröding varken kunde sjunga eller dansa. Men han hade ett oerhört öra för rytm. Många musiker har sagt att det är väldigt lätt att tonsätta hans dikter, att det liksom inte finns något att göra med texterna. Allting är redan så rytmiskt. Fröding var väldigt noggrann med det där och klagade ofta på att andra poeter behövde bli bättre på att arbeta med klangerna.

Peter tror att det var just det rytmiska hos Fröding som tilltalade Mando Diao.
– Jag tror att det är rytmen och klangerna, snarare än texternas innehåll, som i första hand inspirerat bandet. Välljudet har så att säga kommit först.

Enligt Peter Ejewall speglar den breda framgång som Mando Diaos album uppnått den popularitet som Fröding själv åtnjöt när han levde.
– Fröding var jättestor i sin samtid, en lysande kulturpersonlighet. Han var en av Sveriges mest lästa poeter och gick hem i alla läger, ungefär som Mando Diaos skiva gjort. Så på sätt och vis får vi nu, genom Mando Diao, uppleva Fröding som han uppfattades av sin samtid.

Samtidigt betonar Ejewall att det finns något helt nytt i Mando Diaos tolkningar.
– Lyssna på Strövtåg i hembygden till exempel. Det är först när man lyssnar till Mando Diaos version som man verkligen hör dikten. Det blir som en ahaupplevelse: Det är detta dikten handlar om!

Kanske kommer Borlängerockarna själva passa på att ta ett strövtåg i Frödings gamla hembygder när de kommer till Uppsala. Kanske en sväng förbi skaldens grav, ett stenkast från Carolina Rediviva, där allting började.