Institutionsbyggnaden Blåsenhus, ibland kallat Pedagogikum, rymmer cirka 2 500 studenter och 350 personer har sin arbetsplats i den cirka 25 000 kvadratmeter stora huskroppen. Lägg till det grönområdet

Lugnet med exotiska träd och en damm som fungerar som såväl landningsbana för sjöfåglarna som dagvattenmagasin, och du har mottagarna av UNT:s stadsmiljöpris 2011. Och det är just kombinationen av den monumentala byggnaden och den moderna parken som tilltalat juryn.

– Vi tycker att man tack vare en återhållen och stram arkitektur, i samspel med ett vackert och intressant nyskapat grönområde, lyckats smyga in massiva volymer utan att det påverkat det angränsande känsliga och historiska området negativt. I stället har det blivit ett positivt nytillskott, eftersom de nya verksamheterna i Blåsenhus har gett nytt liv åt en plats som länge varit tom och öde, säger juryns ordförande Maria Ripenberg.

Det känsliga område hon talar om är naturligtvis Blåsenhus placering, med Botaniska trädgården på ena sidan och Slottet på den andra, något som inte har lämnat Uppsalaborna oberörda inför bygget.

Arkitekten Zeev Bohbot, från Tema arkitekter, arbetade med projektet fram till det att byggskedet inleddes och han svarade på de kritiska rösterna genom handling. Han är en av de fem som i år får dela på de 25 000 kronor som prissumman utgör.
– Vi kan bygga i historiska miljöer om vi gör det med stor anpassning, känslighet och skärpa. Man måste ha förståelse för funktionen och respekt för omgivningen och det tycker jag att vi har haft med Pedagogikum, säger han.

Ett exempel på denna respektfullhet, menar Zeev Bohbot, är fasaderna mot Norbyvägen som är dämpade och inte kommer upp i byggnadens maxhöjd, trots att detta egentligen skulle vara tillåtet enligt byggrätten.
– Där gällde det att ta hänsyn till skalan och inte dominera i höjd. Att bygga upp till fyra våningar mot Norbyvägen hade varit förödande. Man måste förstå vad som är huvudsak och vad som är bisak, och Botaniska är huvudnumret i det här området och bland det finaste vi har i Sverige, säger Zeev Bohbot.

Kvarteret Blåsenhus har en bebyggelsehistoria som sträcker sig cirka 365 år tillbaka i tiden och inte minst områdets trädgårdstradition är historiskt sett stark. För landskapsarkitekten Håkan Qvarnström innebar detta en rad positiva förutsättningar i arbetet med utformandet av grönområdet Lugnet.
– Redan på 1970-talet planterade man utanför Botaniska trädgården, vilket gjorde att det fanns en mängd vackra trädslag på området. Dessa har vi sedan tagit till vara på i samråd med Botaniska trädgården, berättar han.

Håkan Qvarnström menar att det finns en baksida med den förtätning av stadskärnorna som sker, nämligen att de parkområden som nu avsätts oftast är relativt små.
– Ju mer man förtätar inne i städerna, desto mer bör man utnyttja de små gröna områden som finns och sätta samman dessa i en struktur som gör att de upplevs som större, och det är Lugnet ett bra exempel på, säger han.

Parken ska fungera som mötesplats och social träffpunkt för Blåsenhus studenter och övriga Uppsalabor men det finns även utrymme för spontana sportaktiviteter, solbad och pulkaåkning. Men eftersom det omgivande kommunala dagvattennätet är underdimensionerat behövdes en lösning för att fördröja dagvattnet vid eventuell stor nederbörd. Redan tidigt beslutade man sig för en öppen dammlösning och Lugnets damm utgör nu ett fördröjningsmagasin, som vid behov kan dämma hela 325 kubikmeter vatten.

UNT:s stadsmiljöpris går sedan 2005 till en nyligen genomförd förbättring av Uppsalas stadsrum. Enligt juryns motivering har Blåsenhus och Lugnet bidragit till vidgandet av stadsrummet på ett positivt sätt.
– Byggnaden låter studenterna vara kvar i centrala Uppsala och skapar samtidigt nytt liv och ny rörelse i ett tidigare ganska stillastående område. Stadens centrum utvidgas därmed genom att aktiviteter förläggs längre ut i citys periferi, säger Maria Ripenberg.

Och från byggherren Akademiska Hus sida känner man sig nöjd med den färdigställda byggnaden och det i slutet av november ännu gröna parkområdet. För Hans Antonsson, regiondirektör i Uppsala, kom reaktionerna från allmänheten inte som någon överraskning, eftersom området är historiskt känsligt. Men han menar att genom byggnationerna har området blivit tillgängligt på ett annat sätt än tidigare, något som gör Uppsala till en ännu mer attraktiv stad att bo i.

– Närheten till Botaniska trädgården och Slottet gör det inte mindre attraktivt, snarare tvärtom. Vi känner oss väldigt nöjda med arbetet och det blir ju inte sämre av Stadsmiljöpriset. Det är roligt att juryn håller med oss om Blåsenhus och Lugnets kvaliteter, säger Hans Antonsson.