Visserligen saknar Uppsala fortfarande ett för sitt ändamål byggt konstmuseum. Ändå lyckas man åstadkomma den ena intressanta utställningen efter den andra av såväl svenska som internationella konstnärer i lokalerna på slottet.

Den här gången är det kuratorerna Ann-Christine Fogelberg och Åsa Thörnlund som satsat stort på en av den svenska modernismens centralfigurer, konstnären Birgit Ståhl-Nyberg (1928-1982). Hon är en av många kvinnliga konstnärer som hamnat lite i skuggan av konstvärldens manliga huvudstråk.

Birgit Ståhl-Nyberg med studier hos Otte Sköld och Lennart Rodhe och vid Konsthögskolan i Stockholm under Ragnar Sandbergs tid var inte bara en skarpögd och radikal iakttagare och avläsare av sin samtid utan hon vågade också, inspirerad av bland andra Fernand Léger, i sitt måleri peka ut riktningen framåt såväl estetiskt som innehållsligt. Jämtlandsfödda Birgit Ståhl-Nyberg iakttog och analyserade relationerna mellan landsbygd och stad, mellan det gamla bondesverige och storstadslivet så som hon mötte det i Stockholm med tunnelbanemiljöer och framväxande industrier och nya arbetsuppgifter för såväl män som kvinnor. Gårdag möter framtid i hennes måleri.

Artikelbild

| "Vägbygget", målat i olja på duk 1980.

Inte minst imponerar hennes raffinerade formkänsla och hennes nyskapande modiga bildkompositioner. Rörelse, dans, rytm präglar detta måleri. Utställningen i Uppsala kommer att följas av en bok om Birgit Ståhl-Nybergs konstnärskap. Det är hennes båda söner Mikael och Robert Nyberg som arbetar med boken där en text av konstnärens granne och vän i Jämtland, författaren Sara Lidman, kommer att ingå. "Det nya modet" är titeln på en av de utställda målningarna på Uppsala konstmuseum, och det kommer också att bli bokens namn.

Perspektivförskjutningar och lager på lager med färg bidrar till vitaliteten och spänsten i hennes måleri. Verk som "Bänken" (1981) och "Skyltfönster i Berlin" (1981) är exempel på hennes vakna blick där människotyper och hur de representerar sitt sociala sammanhang och sin tid tilldelas viktiga roller. Ofta använde sig Birgit Ståhl-Nyberg av fotografier och tidningsbilder som förlagor till sina gestalter, ett arbetssätt som bland annat Bror Hjorth ibland brukade.

Sammantaget är Konstmuseets storsatsning på Birgit Ståhl-Nybergs konstnärskap ett viktigt bidrag till förståelsen av såväl det svenska samhällets som konstens utveckling.