En genialisk, nihilistisk samtidsskildring

Stefan Lindberg

Stefan Lindberg

Foto: Leif R Jansson / TT

Litteratur2014-12-18 10:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Du vet väl om att du är värdefull

1 En uppväxt- och samtidsskildring som flödar över med med till synes enkla betraktelser som sedan sprängs i ens inre. Varje stycke bär på något obarmhärtigt, galet dråpligt eller sorgligt håglöst. Oftast alltihop. Allt berättat genom den genialiskt cyniska huvudpersonen Malins filter. ”Man träffar någon och man får barn och det blir kräftskiva. Sen dör man.”

Förtvivlade människor

2 En roman som är ett under av precision. ”Förtvivlade människor” (först utkommen 1970) har numera börjat räknas som en amerikansk klassiker. Detta sedan David Foster Wallace och Jonathan Franzén fört kampanj för att lyfta den ur sin oförtjänta skuggtillvaro. Med rätta, minsta lilla skiftning i texten river djupa sår i såväl huvudpersonerna som den amerikanska samhällskroppen.

Och natten viskade Annabel Lee

3 En frustande poesi som allt som oftast tar tag i skjortkragen och ryter så att man känner salivstänken. Om folk som ”särar på pannbenen” för dumheten och skyltfönster som tittar snett på fattigdomen. Men det är i mer stillsam saknad och smärta – efter sin tidigt döde far, glömda revolutionärer och träd som fäller sina löv – och de längre sjoken som Öijer excellerar.

Årets böcker

Jonas Kihlander