Sam Holmqvist fick sitt intresse för äldre skönlitterära beskrivningar av transidentitet fick för några år sedan när hen arbetade på förlag, men när hen ville förkovra sig mer i ämnet visades det sig vara ganska svårt. Det fanns nämligen inte någon som undersökt transidentiteter på det sättet.

– Jag visste att det fanns många skildringar av när personer överskrider gränserna för manligt och kvinnligt i 1800-talslitteraturen, men ingen hade riktigt tittat på motivet till varför eller vad det har haft för betydelse.

Det är tre verk som står i fokus i den avhandling som Sam Holmqvist nyligen färdigställde vid Uppsala universitet: Stortjuven Lasse-Majas självbiografi, "Drottningens juvelsmycke" av C.J.L. Almqvist där den androgyna Tintomara växlar kön och novellsamlingen "Moderna typer" av Aurora Ljungstedt. Tre verk som skiljer sig från varandra, men som alla behandlar ämnet könsgränser.

– Jag ville göra en så bred undersökning som möjligt. Jag ville ha verk med olika gestalter som behandlas på olika sätt och som är hämtade ur olika genrer för att få olika perspektiv. Aurora Ljungstedt är exempelvis väldigt misstänksam till könsöverskridande beteende och det ville jag ställa mot exempelvis Lasse-Majas självbiografi som är väldigt bejakande och så överskrivande som man kan bli.

Sam Holmqvist beskriver själv avhandlingens huvudämne, trans, som något som både syns och inte syns. Det har alltid funnits i bakgrunden, även under 1800-talet, men aldrig riktigt varit något man pratat om. "Drottningens juvelsmycke" med karaktären Lazuli Tintomara har studerats ett otaligt antal gånger men inte setts som ett transmotiv eller kopplats ihop med andra skildringar av just trans.

– Generellt har ingen riktigt kopplat ihop olika sätt att göra trans, från att faktiskt växla kön till utklädnad, eller kanske ens sett det som trans. Exempelvis Lasse-Maja levde omväxlande som man och kvinna utan att det var ett problem för hens omgivning. Den allmänna bilden har varit att det inte är en person som har haft något med trans att göra, trots att personen uppenbarligen alltså levde både som man och som kvinna.

Men den bredare translitterära traditionen finns alltså där, enligt Sam Holmqvist.

– Jag tycker att jag har funnit en bredare tradition, med många återkommande exempel som behandlar trans. Frågor om manligt och kvinnligt var återkommande ämnen i 1800-talets skönlitteratur men det finns också en mängd transmotiv.

I den studerade litteraturen har att "göra trans", alltså att överskrida traditionella könsnormer, uppfattats som både positivt och negativt. Sam Holmqvist själv var inställd på att de negativa framställningarna skulle vara dominerande, men blev motbevisad.

– Det finns negativa tolkningar, det kan handla om att förlöjliga för att utgöra en motbild till "riktiga" män och kvinnor. Men det är faktiskt övervägande positiva framställningar, att göra trans ses som något som leder till positiva saker, en positiv förändring.

En del i arbetet har varit att applicera vårt sätt att tänka och resonera kring transidentitetsbegreppet i dag på den äldre skönlitteraturen, vilket i sig har varit utmanande eftersom att begreppet trans alltså överhuvudtaget inte fanns när verken författades. Samtidigt var kanske inte behovet heller så stort.

– Att leva på ett annat sätt än det kön man har tilldelats vid födseln är något personer alltid har gjort utan att det har blivit en så stor grej av det.

Att studera just skönlitteratur var ganska självklart eftersom det ändå är litteraturhistoria som är Sam Holmqvists ämne, men samtidigt ger studier av skönlitteratur ett mervärde till forskningen.

– Jag tycker ju om skönlitteratur och skönlitteratur har en förmåga att skildra saker vi kanske inte riktigt är medvetna om. Men det jag också var ute efter, även på ett personligt plan, var att visa att det finns en translitteraturhistoria som man kan dra nytta av. I form av identifikation, att känna igen sig och veta att det här inte är något nytt eller som uppstått helt plötsligt för ett par år sedan.

Avhandlingen heter "Transformationer: 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C J L Almqvist och Aurora Ljungstedt".