På 70-talet hade den progressiva rocken ett starkt fäste i Uppsala, med flera aktiva band och en hängiven och engagerad lyssnarskara. Tiden har gått, men lite i skymundan har genren fortsatt att utvecklas här. På lördagen ägde den sjätte upplagan av Uppsala Progressive Rock Festival rum i Parksnäckan, med en kombination av etablerade grupper från förr och nya namn. 

Först ut på scen var inga mindre än Wasa Express. Sedan storhetstiden på 70-talet har de splittrats och återförenats ett par gånger, men på senare år har de åter blivit mer aktiva. Den senaste skivan för tre år sedan hette OS 2032 och det var också titelspåret därifrån som inledde deras konsert. Gruppen har delvis lämnat sina jazzrockrötter bakom sig och istället närmat sig tyngre rock. Det är fortfarande en tydlig doft av 70-tal över deras musik, men även om nostalgifaktorn var hög lyckades de undvika att kännas daterade. En briljant tolkning av Nils Ferlin mörka dikt Ett brev blev spelningens höjdpunkt.

Den nyare proggrocken representerades denna kväll av trion Å. I deras låtar smälter improvisationsmusik, psykedelia och slamrig rock samman, och de väjer inte för att välja oväntade musikaliska vägar. Experimentlustan är stor och särskilt de instrumentala partierna imponerade. Ibland hamnade de i musikaliska återvändsgränder, som att överanvända greppet med ordlös sång, men de har utan tvivel potential att bli ett av de framträdande namnen inom genren de närmaste åren.

Artikelbild

Under de år som festivalen har funnits har Manticore blivit ett återkommande inslag. I år var de med för tredje gången och påminde om vilken eminent grupp de är. Deras känsla för att förena komplexitet med ett starkt melodisinne visade sig igen, och gitarristen Ulf Holmberg bjöd på det ena lysande solot efter det andra. Med tanke på deras uppenbara spelglädje och musikaliska kemi inom gruppen borde de verkligen satsa på att äntligen följa upp det nu arton år gamla debutalbumet Time to fly.

Kvällen avslutades, efter denna tidnings pressläggning, av Hasse Fröberg & Musical Companion, med färska albumet Powerplay i bagaget. Årets festival bjöd således på en tilltalande blandning av gammalt och nytt, och såväl arrangörerna som de medverkande förtjänar eloger.