– Ingen kommer undan i en svensk deckare, mördaren åker nästan alltid fast!

Det säger Karl Berglund som i dagarna doktorerar på 2000-talets svenska deckarvåg. Det gör han inom avdelningen för litteratursociologi på Uppsala universitet. På fredag är det dags för själva disputationen.

– När jag började med avhandlingen för sex år sedan fascinerades jag av den svenska deckarboomen, att en genre kunde växa så över alla bräddar. Det var precis när Stieg Larssons böcker började komma ut. De gjorde att exporten av svensk kriminallitteratur ökade betydligt.

Artikelbild

| Under sex år har Karl Berglund studerat hur den svenska moderna deckaren är uppbyggd.

Ungefär 200 svenska deckare ges numera ut per år och Karl Berglunds avhandling är en studie över mönster i genren. Del ett handlar om bokmarknaden, "Deckarboomen under lupp", i del två handlade det om marknadsföring och omslag, "Mordförpackningar" och själva innehållet berättas om i del tre. Alla tre delarna har givits ut som vanliga böcker. Den första och nu den sista delen, har utsetts av Svenska deckarakademien till "Årets fackbok".

Karl Berglund berättar att han har koncentrerat sig på 116 svenska deckare från millennieskiftet och framåt från vad han kallar det kommersiella toppskiktet, de som sålt mest. Bland de 24 författarna eller författarparen finns till exempel Kjell Eriksson, Karin Alvtegen och Håkan Nesser. Karl Berglund har läst böckerna i hög hastighet för att leta efter gemensamma drag vad gäller mördare, motiv, mordvapen, med mera. Att sträckläsa på detta vis är dock inget han rekommenderar för deckarälskaren.

– Att läsa en så stor mängd på förhållande vis kort tid och leta mönster ger en bara huvudvärk och det är lätt att bli cynisk över genren. Det är ändå intressant att se hur vissa saker upprepas och att var och en av författarna ändå sätter sin särprägel på stoffet. Genren bygger på att läsaren känner igen sig.

En tes han hade när han började var att skildringen av mordet och dess utredning är central.

Artikelbild

| Karl Berglund har funnit en stor bredd, men också flera mönster i en älskad litterär genre, deckaren.

– Men jag fann att nästan lika viktigt är skildringen av huvudpersonens privatliv.

– Trenden vad gäller huvudpersoner har gått från en äldre man som filosoferar över vart världen är på väg, som till exempel Kurt Wallander i Henning Mankells böcker, mot en feminisering. Huvudpersonen är allt oftare en yngre kvinna, mitt i livet. Liza Marklund var en föregångare med sin Annika Bengtzon, men också Stieg Larsson med sin superhjälteinfluerade Lisbeth Salander.

Artikelbild

| Karl Berglund ska disputera vid Uppsala universitet på en avhandling som handlar om mönster i svenska deckare under 2000-talet.

Karl Berglund har också funnit att deckargenren verkar vara ett sätt att nå en bred publik med samhällsfrågor.

– Oavsett om man vill berätta om trafficking eller en vacker skärgård är det anmärkningsvärt att man använder sig av ett mord för att göra det. Men anledningen till det är komplex, tror jag och något att forska vidare på.

Själv ska han fortsätta forska efter disputationen inom ett fält som kallas digital humaniora. I ett större projekt med litteraturvetare, nordiska språkforskare och lingvister ska han utveckla datorstödda kvantitativa undersökningar av litteratur. Han hoppas också att få undervisa i framtiden.

Har ditt förhållande till deckarläsning förändrats under arbetet med avhandlingen?

– Nu och ett tag framöver kommer jag inte att läsa deckare för min njutnings skull, jag behöver en paus från genren.

Men vad har du på nattygsbordet just nu?

– "Jernbaneeposet" av Sara Lidman som jag tycker är väldigt bra. Men jag hinner inte så mycket i taget med två småbarn hemma.