Hon har funnits med länge, men kanske inte fått något riktigt genombrott, Irma Schultz Keller. Det får hon nog inte nu heller, men i kyrkliga kretsar kan det nog bli uppskattning. Hela albumet har en from framtoning, även om inte alla låtar har ett uttalat budskap. Man kan om man vill i många låtar läsa in en mer allmän livshållning. Ylva Eggehorn har liksom Karin Boye & Tomas Tranströmer fått släppa till varsin text också. Irma sjunger mjukt och innerligt och de sparsmakade arrangemangen med Katarina Kammarkör fungerar utmärkt ihop.
Bästa låt: ”Som fjärilen”