– Erik Krikortz lyfter i sin gestaltning helt enkelt fram saker i syfte att få oss att reflektera över dem, säger Sten Bernhardsson, direktör för kulturförvaltningen vilka för tre år sedan tog beslutet om konsten på paradgatan.

Det är konstnären Erik Krikortz, vars tidigare verk inkluderar ljusinstallationen ”Color by numbers” i det gamla Ericssontornet på Telefonplan, Stockholm, som har fått uppdraget att konstnärligt gestalta den planerade paradgatan mellan Carolina Redivia och Vaksala torg. Nu är det första verket uppfört – en DDR-väggmålning på ett elskåp i början av Carolinabacken, och där förlagan utförd av Max Lingner återfinns på en vägg på det tyska finansministeriet i Berlin. Något som bland annat konstprofessor Jan von Bonsdorff uppmärksammat. Han undrar i ett mejl till UNT Kultur om det är "medveten 'ostalgi' eller endast ett uttryck för visuell och språklig analfabetism".

– Hela grundtanken är att hämta idéer från runt omkring i världen, och genom att knyta dem till Uppsala också visa att Uppsala är en stad i världen, säger Sten Bernhardsson.

Artikelbild

Runtom. Verket sträcker sig runtom elskåpet.

Passar det sig verkligen att uppföra en DDR-målning i dagens Uppsala?

– Man måste helt enkelt se till den framtida helheten, annars kommer man inte att förstå konstverket. Det här handlar inte om att projicera DDR-tiden på Uppsala, utan i stället om reflektioner kring den paradgata vi nu bygger, vad parad har inneburit genom tiderna och vad det symboliserar för oss i dag. Konstens uppgift får aldrig vara att smeka medhårs och fungera som garnityr – snarare om att ställa frågor.

Så om man inte förstår sig på konstverket vid Carolinabacken i dag, så tillkommer fler verk längs paradgatan senare som gör det hela mer begripligt?

– Det går givetvis att ha åsikter om varje enskild detalj i projektet, men för att ha en uppfattning om konstverket måste man också se den kommande helheten. Om det sedan gör att man tycker bättre eller sämre om verket kan inte jag säga.

Artikelbild

| Det omdebatterade konstverket i Carolinabacken.

Var resten av konstverken kommer att finnas är ännu inte bestämt, men liksom i fallet med markvärmecentralen kan det röra sig om konstverk på brunnslock, bänkar eller i planteringar.