Ombyggnad, nytt menyupplägg och nystart – sex år efter premiären tyckte Villa Anna att det var dags att skaka om litegrann. Och det är välkommet. Matsalen har utvidgats, och omfattar nu två matsalar med en gång emellan. Lobbyn har disponerats om och blivit ännu mer välkomnande och menyn har gått från traditionellt trerättersupplägg till ett trendigt ”mellanrättsupplägg”. Lite förenklat är alltså huvudrätterna mindre, så att man i stället kan äta fler. Med det nya upplägget kan man äta en fyra- eller femrätters utan större problem. Det är välkommet och öppnar för en mer flexibel matupplevelse.

Den gamla matsalen är trots nystart sig ganska lik. Med tanke på att krogpatrullen aldrig tyckt att den var i toppklass hade vi önskat mer förändring också där, men vi hurrar helt klart för att sittplatserna totalt sett blivit många fler. Och lobbyn är underbar – Villa Anna är kanske den enda restaurang i stan där man nästan önskar att ens sällskap blir försenat så att man kan få dyka ner i en soffa och vänta en stund med en tidning.

Maten är precis som tidigare lekfull, spännande och i toppklass. Bara på Villa Anna serveras en macaron som tilltugg, i smakerna morot och chévre. Rart och skojigt! Över huvud taget sätter förrätten ”tilltugg” tonen, med friterat fläsklägg och nypondip, skinka och svartkålschips med underbart frisk majonnäs.

Artikelbild

| Full pott i matbetyg. Villa Anna levererar fortsatta smakäventyr.

Efter tilltugget hugger patrullen in på mellanrätterna. Rätten ”blomkål, hasselnöt, vattenkrasse” är ett lysande exempel på hur blomkålen ”blommar” med rätt tillagning och tillbehör. Kålen serveras grillad och knaprig på en bädd av blomkålsmos, med syltad aprikos, picklade sesamfrön, vattenkrasse och rostade nötter. Ett currysmör bäddar in rätten, och smakerna formligen dansar i munnen! ”Entrecote, rotselleri, alger” är också den en höjdare, med gudomligt kött, intensivt i smaken och vackert rött. Ovanligt traditionellt för Villa Anna, möjligen, men klart elegant.

Desto lustigare har de haft i köket med den bedårande rätten ”löjrom, citron, gran”. Rommen gömmer sig under en fluffig potatis- och ängssyramousse och ovanpå ligger svedda ”lökbåtar” med droppar av granolja i. Det är en ren fröjd att äta – särskilt när man stöter på små härliga öar av koncentrerad citron då och då.

Det är verkligen detaljerna som gör det på Villa Anna. Som den konstfullt serverade krämen på champinjoner och svart vitlök i rätten ”ren, champinjon, ramslök”, eller de friterade rotselleriflagorna som serveras i en liten låda till skreitorskrätten. Den enda besvikelse vi stöter på är egentligen att skreitorsken vid ett av patrullens besök faktiskt är för salt.

Efterrätterna följer samma mönster av upptäckarglädje. ”Päron, libbsticka, yoghurt” innehåller en frisk sorbet på äpple, persilja och libbsticka, samt en syrlig maräng som fulländar upplevelsen. ”Kaffe, choklad, plommon” är en suverän kombination av en len och ganska osöt kaffeglass, mörk chokladkräm och torkade plommon på flera sätt.

Det är härligt att se att Villa Anna aldrig verkar bli bekväma och luta sig tillbaka efter allt beröm, utan att de fortsätter ge gästerna nya överraskningar. Jagar man en guldkant på sin middag är det hit man kan gå.