Tidigare i höst stängdes Gustavianum – Uppsala universitetsmuseum. 1600-talsbyggnaden med den karakteristiska kupolen mitt emot Domkyrkoplan ska renoveras. Renoveringen beräknas ta tre år och görs för att skapa ett bättre inomhusklimat för de känsliga föremål som ingår i samlingarna. När Gustavianum åter öppnas kommer museets utställningsytor dessutom att vara större.
Inför renoveringen måste en av de verkliga klenoderna i samlingarna, det Augsburgska konstskåpet, flyttas. Det innehåller uppemot 1 000 föremål placerade i utdragslådor och lönnfack.
En som fascineras av detaljrikedomen och överdådet är Anna Hamberg, antikvarie vid Gustavianum.
– Skåpet ger en unik inblick i det tidiga 1600-talets värld. Man kan se det som en föregångare till museerna, säger hon och drar till och med paralleller till vår tids internet. Skåpet skulle fungera som ett slags uppslagsverk.
Konstskåpets innehåll består av dels naturalier, det vill säga föremål från naturen, dels artikfikalier, alltså sådant som är tillverkat av människan.
Flytten av klenoden kommer att ske i etapper.
– Vi monterar ned skåpet i sex eller sju sektioner och transporterar dem i specialbyggda lådor, berättar Anna Hamberg.
På måndagen lyftes den översta delen, naturalieberget, av. Det är tillverkat av känsliga material som snäckor, koraller och mineraler. Demonteringen skedde under överinseende av konservatorer, tekniker och andra specialister. Men innan experterna skred till verket var det oklart hur komplicerad operationen skulle bli.
– Vi vet inte exakt hur naturalieberget är fäst i skåpet. Det är oklart om det kommer att gå på ett par minuter eller ta längre tid, sade Anna Hamberg till UNT i förra veckan.
När UNT besöker Gustavianum på måndagen arbetas det febrilt inne i glasmontern där Augsburgska skåpet ännu tronar. Personal från ett transportföretag, Anna Hamberg och ytterligare några experter överlägger och funderar hur man bäst lossar ovandelen.
Men när själva lyftet närmar sig får UNT:s team snällt lämna lokalen.
– Vi vill ha största möjliga lugn under det kritiska momentet, förklarar Mikael Ahlund, museichef vid Gustavianum.
Hur det gick? Jodå, det slutade väl, enligt Anna Hamberg som var med under lyftet. Närmast väntar flytten av skåpets mittdel (corpus) på torsdag.
Var skåpet ska förvaras under renoveringen är hemligt. Anna Hamberg vill inte avslöja mer än att det ska placeras i ett magasin.
Det är sannerligen inte första gången som skåpet monteras ned och flyttas. Häng med i svängarna nu: Ursprungligen överlämnades det som gåva till Gustav II Adolf efter hans intåg i Augsburg 1632. Året efter fördes skåpet till Svartsjö slott på Färingsö utanför Stockholm innan det runt 1650 flyttades till Uppsala slott.
Karl XI donerade skåpet till Uppsala universitet 1694 och skåpet placerades i universitetets dåvarande huvudbyggnad Gustavianum. När det nya universitetshuset stod klart 1887 var det dags för ännu en flytt – till kanslersrummet. Där blev Augsburgska skåpet kvar till 1997 då det flyttades tillbaka till Gustavianum.
– På senare år har det kompletta skåpet inte varit ute och rest. Däremot har delar av det och dess innehåll visats på utställningar, bland annat i New York, berättar Anna Hamberg.
Och om några år är det alltså dags igen – då ska skåpet tillbaka till Gustavianum och på nytt visas för allmänheten.
