Dancehall har de senaste åren dragit till sig vad som skulle kunna kallas för en explosionsartad popularitet. Klubbar, radioshower och danskurser tillägnade musiken tillhör numera vanligheterna. En del av förtjänsten för det nyfunna allmänna intresset kan tillskrivas de hårt arbetande dancehalldansarna som i sig har fått ett stort följe.
För Vendela Idun och Binta Coker, som har dansat sedan barnsben, var den jamaikanska dansstilen dock inte det första valet. Efter att ha testat hiphop och balett föll valet slutligen på dancehall som lockade med sin hårda och frigörande attityd. Drömmen om landet där musikkulturen skapats och dominerar än i dag växte i takt med varje Youtube-klipp de såg från gatufester i Kingston. Tillsammans med en tredje vän bildades dansgruppen Blackout och strax efter det fick dem möjligheten att hålla i egna dansundervisningar.
Efter att ha medverkat i danstävlingar och uppträtt runt om i landet kändes en resa till Jamaica som ett nödvändigt beslut för deras utveckling.
– Vi ville se dancehall på plats, med egna ögon och egna erfarenheter. Det här är det vi gör och därför viktigt att vi har koll på det vi håller på med, berättar Binta Coker.
Båda får en särskild blick i ögonen när de berättar om första gången de landade på Jamaica för ett och ett halvt år sedan. Vad de inte visste då var att resan skulle bli den första av många och att all tid efter det skulle tillägnas åt att finna nya medel att resa tillbaka.
Vendela Idun, som har varit i Ghana med sin familj, upplevde att båda länderna delar många likheter.
– Precis som i Ghana hörs musiken överallt och alla på gatorna sjunger med. Det glädjer mig att se hur musik och dans påverkar människor över hela världen. Det kan skänka något till alla. Även till dem som känner att de inte har något, förklarar hon.
På gatufester i Kingston är “dancehall-turister” en vanlig syn. Från alla delar av världen beger de sig ut till fester som ofta ligger i områden turistböcker varnar för. Tjejerna var förväntansfulla inför att dansa på en riktig dancehall-fest, men väl på plats blev de “helt paffa av all inspiration” som föll över dem. Det var inte förrän tre resor senare som de vågade dansa ut.
– Jag var tagen av hur duktiga alla var och att det var exakt som jag hade föreställt mig att jag inte kunde koncentrera mig på att dansa själv, berättar Binta Coker och skrattar.
– Men när vi väl visade vad vi kunde fick vi många förvånade och imponerade blickar. De hade nog inte förväntat sig det!
Trots uppskattning och beröm från svenskt håll har komplimangerna från jamaikanska dansscenen och Vendela Iduns fjärde plats i International Dancehall Queen vägt tyngst och gett dem en känsla av framgång.
– Här lever de dancehall varje dag. Så självklart känns det bra när en av de största dansarna säger att vi från lilla Uppsala har en naturlig känsla när vi dansar.
Snart reser de hem igen för att fortsätta bygga broar mellan den jamaikanska scenen och europeiska motsvarigheterna till egna scener. Vendela Idun och Binta Coker har även fått in bokningar till andra länder för att undervisa andra dancehall-entusiaster.
Under denna resa beslöt de att erbjuda sina elever en två veckors resa runt om i den karibiska ön varvat med intensiva danslektioner.
– Med kunskapen våra resor har gett oss känner vi nu att vi är en skapande del av kulturen i stället för åskådare. Det försöker vi förmedla till våra elever. Det är meningen med allt det här, allt vi lär oss vill vi föra vidare, säger Vendela Idun.