När The Twilight saga: New moon hade premiär 2009 drog den in imponerande 72 miljoner dollar under de första 24 timmarna och slog alla tidigare box office-rekord.
Man kan hata eller älska Twilight-fenomenet, men faktum är att berättelsen har en helt egen röst. Twilight har enormt många fans världen över och med tanke på vilken påverkan sagan uppenbarligen har, förtjänar den verkligen att tas på allvar.

Stephenie Meyer som skrivit de omtalade böckerna som filmerna bygger på är inte någon trolig kandidat till litterära priser, men vad hon kan är att berätta historier. I likhet med Harry Potter-franchisen har man delat upp den sista delen i Twilight-sagan i två filmer. Den sista och avslutande filmen kommer så sent som i november 2012 och låter därmed fansen vänta ett bra tag.

Många är de också som väntat på ögonblicket när Bella och Edward äntligen ska få till det. Det får de också. Och inte bara det, Bella hinner både gifta sig, bli gravid och säga hej då till livet som människa i denna första inledning av avslutningen. Men trots att filmen är rik på händelser är den däremellan en besvikelse. Nye regissören Bill Condon (Dreamgirls) visar på slappt hantverk och han kunde gjort betydligt mer av historien. Både berättartempo och specialeffekter har blivit lidande. Långa passager fylls av collage ackompanjerat av ett missanpassat soundtrack med blödiga kärlekssånger. Den ytterst välpolerade ytan känns dock igen från tidigare filmer.

Under tiden som Bella är gravid står filmen nästan helt stilla. Barnet, som är halvt människa och halvt vampyr, växer däremot ovanligt snabbt och tar all näring själv och lämnar sin mamma allt blekare och tunnare. Vi får dock knappt veta någonting om hur Bella känner inför det livsomvälvande som väntar. Under Bellas graviditet vänds också tyvärr fokus från Bella och Edward och i stället följer vi Jacob.

Trots sin naiva och smöriga historia, som man kan ha hur många invändningar mot som helst och som oftast frestar till mer hån än hyllningar, så har Meyer tvivelsutan skapat något i Twilight som verkar trollbindande. Men det är just detta trollbindande som den första delen i The Twilight saga: Breaking Dawn saknar. Den är inte lika mörk och spännande som de tidigare filmerna. Det är faktiskt förvånansvärt odramatiskt och mesigt. Till och med den stora sammandrabbningen mellan vampyrer och vargar är tråkig och med dåliga effekter. Man hade väntat sig betydligt mer av själva finalen. Vi får verkligen hoppas att del två har mer att bjuda på.