Jag har svårt att förstå, hur en gata som passerar under en järnvägsviadukt ska kunna bli ”paradgata”. Jag har ingenting emot, att Drottninggatan och Vaksalagatan snyggas till – men paradgata? Jag har aldrig förstått, varför man klämde in Uppsalas stadshus mellan en bilparkering och en utförsbacke. Oavsett vad man tycker om husets arkitektur, saknar husets läge den representativitet en offentlig byggnad kräver. Om nu kommunens administration är trångbodd i stadshuset, och om nu Statens Fastighetsverk är intresserat av nya hyresgäster i Uppsala slott – varför då inte flytta kommunens administration från stadshuset till Slottet? Det skulle återge slottet dess funktion av förvaltningsbyggnad. Det skulle dessutom göra det naturligt för kommunfullmäktige att sammanträda i Rikssalen. Få profana rum i Sverige har varit platsen för så betydelsefulla händelser i vår historia som Rikssalen. Den är värd ett bättre öde än att bara tjäna som krog.
När landsarkivet för ett tjugotal år sedan övergav slottet, erbjöd dåvarande slottsarkitekten Upplandsmuseet att flytta dit. Upplandsmuseets tjänstemän besiktigade lokalerna och tackade nej. De ansåg att slottet inte lämpar sig för museiverksamhet. Slottsarkitekten vände sig då till ”Föreningen för ett nytt konstmuseum i Uppsala”, och skissade samtidigt ett förslag, där Uppsala konstmuseum skulle flyttas från Fyristorg till slottet, där åsen skulle grävas ur under södra tornet för att ge plats åt en inglasad konsthall, och där en rulltrappa skulle föra från konsthallen upp till museet i slottet. Detta förslag föll kommunstyrelsen så väl på läppen, att den utan det sedvanliga remissförfarandet sade ja. För detta förhastade beslut har sedan museet och dess chefer fått lida. Och när beslutet var fattat, försvann både konsthallen och rulltrappan snabbt ur planeringen
De planer Gunnar Leche hade för Vaksala torg har bara delvis förverkligats. På torgets södra sida tänkte han sig en skola, på den östra en kyrka, och på den västra en annan offentlig byggnad, möjligen ett konserthus. Skolan ritade han själv, konserthuset står äntligen på plats, men kyrkan fattas. Mitt förslag: Riv de ointressanta husen öster om torget, där kyrkan skulle ha stått, och bygg där ett nytt konstmuseum med konsthall. Det skulle ge Vaksala torg den tyngd och auktoritet Gunnar Leche eftersträvade.