Publicerad: 2010-04-29 09:48, senaste uppdaterad: 2010-04-30 11:04
Läs upp
Gudstjänst på Livets ord med Ulf Ekman.
Foto: Fredrik Persson/scanpix
Laddar...

På andra sidan fanatismen

RECENSION: Per Kornhall lever upp till alla föreställningar om en religionskritiker - men han har också varit medlem i Livets Ord. Henrik Sundbom har läst en skildring av församlingen som har sin styrka i den personliga erfarenheten.

Litteratur
Per Kornhall
Livets Ord. Kontroll och manipulation i Jesu namn
Leopard förlag



Som doktor i evolutionsbiologi, styrelseledamot av Humanisterna och expert på konfessionella friskolor lever Per Kornhall mer än väl upp till stereotypen av en benhård religionskritiker med bevisbarhet som enda kriterium för relevans. Om det inte vore för hans sjutton år som aktiv, ja till och med fanatisk, medlem i Livets Ord.
I sin nya bok, Livets Ord - kontroll och manipulation i Jesu namn, berättar Per Kornhall sin historia om församlingen Livets Ord. Berättelsen tar sin början på 80-talet när en andligt vilsen Kornhall möter Jesus och Ulf Ekman på Sergels torg. Han dras snabbt in i en varm gemenskap präglad av karismatiska ledare och händelserika gudstjänster, får vänner och sedermera också familj och arbete inom församlingen.

Den unge Ulf Ekman har just kommit tillbaka från Bibelstudier i USA och har tagit starka intryck av den amerikanska Trosrörelsen. Runt honom har det uppstått en liten men brinnande skara lärjungar som är övertygade om att Ekman är utvald att föra den nya väckelsen till Europa. Förkunnelserna handlar ofta om att driva ut demoner och motverka djävulens inflytande. Aborter beskrivs som barnoffer på djävulens altare och man kulminerar i timslånga sessioner av tungotal. Vid Ekmans sida i predikstolen ses då och då hans amerikanska vänner från Trosrörelsen som får församlingen att såväl skrika som kräkas (!) ut sina inre demoner.
Med stöd av långa citat ur inspelade predikningar - som för trovärdighetens skull också finns att höra på Kornhalls hemsida - tecknas en tydlig bild av Livets Ords utveckling under de första tjugo åren. För visst - det medger Kornhall villigt - har mycket hänt sedan de värsta andliga exerciserna i början av 80-talet. För den som sporadiskt besöker Livets Ords gudstjänster i Årsta framstår församlingen i dag som en frikyrka bland alla andra. Lovsången är full av glädje, åhörarna lyckliga och predikningarna skulle kunna användas som förlagor på en grundkurs i retorik. En form som många upplever som en uppiggande kontrast till Svenska Kyrkans stelbenta liturgi. Men det som förändrats är i första hand varumärket Livets Ord, inte teologin.

Kornhall rör sig systematiskt från församlingens fundamentalistiska vetenskapsförakt och framgångsteologi till dess monetära fixering och tvivelaktiga skolverksamhet. Extra intressant är avsnittet om Livets Ord och politiken där Kornhall har kartlagt församlingens inflytande över organisationer som Ja till livet och dess makt över Kristdemokraterna i Uppsala. Bland annat konfronterar han ledande lokala företrädare för KD med ett antal uttalanden av Ulf Ekman. Ett handlar om att "socialismen är en andefurste" - alltså en mäktig demon som skall bes bort med krigsbön. Ett annat om att kritiker av Livets Ord har dött efter att ha "predikat mot Gud". Inte en enda av politikerna förmår ta ställning mot dessa extrema uttalanden.

Per Kornhalls observationer är så uppbackade av källmaterial och djupt personliga vittnesmål att varje försök att avfärda dem som ren lögn är dömt att misslyckas. Därför är det onödigt att han låter sina försök till djupare analys skena iväg och bli lätta måltavlor. Kornhalls berättelser om totalitärt ledarskap och krav på absolut lydnad trollbinder, men tappar stringens av otaliga paralleller till både Hitler och Stalin. Och när han ger sig in i en hobbypsykologisk diagnos av Ekman som svävandes i gränslandet mellan psykopati och narcissism blir resultatet en stark känsla av personlig vendetta, vilket är synd när betraktelserna och dokumentationen talar ett så tydligt språk i sig själva. Detsamma gäller författarens strävan att kategorisera Livets Ord som en sekt. Fokus i den efterföljande debatten riskerar att hamna på sektbegreppet i stället för på de företeelser som ligger bakom det.

Kornhall har gett sin bok undertiteln "Kontroll och manipulation i Jesu namn", och när blicken lyfts från den lilla församlingen till en mer allmän betraktelse över vad som driver människor in i isolerade religiösa grupper får texten en bredare relevans. Församlingsmedlemmarna som skildras är vanliga människor som väljer att underkasta sig ett ledarskap som får dem att ta avstånd från släkt och vänner, leva i fattigdom för att ha råd att betala tionde och förkasta allt de har lärt sig i skolan om naturvetenskap. För att spegla processerna som leder fram till sådana handlingar, och de mekanismer som rullar i gång när någon tvekar, på ett trovärdigt sätt krävs personlig erfarenhet. Och det är i just den personliga erfarenheten som Kornhall har sin verkliga styrka.

 

 

Av: Henrik Sundbom kultur@unt.se

Kommentarer till artikeln
Not: I vetenskap gäller test, inte bevis.
För övrigt: Som en annan "benhård religionskritiker" på reformerbar, dvs faktabaserad, grund så reagerar man genast på artikelns beskrivning om "bevisbarhet" som (enda) kriterium för relevans. Fakta och teories kan inte "bevisas", bara motbevisas. Därför är testbarhet primärkriterium.

Bevisbarhet i vetenskap innebär i detta perspektiv "enbart" att testa, utom rimligt tvivel, många gånger i mycket; för så många prediktioner att alternativa teorier har en orimlig testbörda att skuldra. (Man kan för övrigt göra ett starkt argument för att matematik är kvasiempiriskt på detta sätt, då dess bevismetoder är heuristiskt uppbyggda och testade. Se t.ex. Chaitin och Deutsch.)

Lång historia kort: "bevis" baseras på kryptoinduktionism, i sin tur en bas för teologers vy av "vetenskap". Undvik!
Torbjörn Larsson, OM , 01 maj 2010 kl 13:35
Ännu en gång: Läs boken!
Att KD så tydligt visar att politik på religiös grund inte bara är ett moraliskt problem utan en fara medförande fundamentalism är tråkigt, men inte oväntat.

Angående religionsapologeternas invändningar, så hade naturligtvis motargumentet i fall Kornhall stått utanför sekten att hans analys hade varit utan insikt utan en mer ingående erfarenhet. Nu är han den individ han är, och att förkasta hans analys utan läsning vore i alla fall ett felgrepp.
Torbjörn Larsson, OM, 01 maj 2010 kl 13:29
Läs boken!
Till skillnad från alla kommenterande Livets ordare har jag faktiskt läst den recenserade boken. Per Kornhall skriver många och långa citat av framför allt Ulf Ekman hela tiden. Är det smutskastning?

Är det smutskastning att berätta vad er stora ledare faktiskt sagt och skrivit svart på vitt?

Läs boken, och ta ställning till citaten. Ni behöver det.
Erik Eriksson, 01 maj 2010 kl 8:26
Kornhalls medlemsstatus i Humanisterna _inte_...
När man drivs av en stark föreställning som man dessutom upplever vara under attack, är det extra lätt hänt att man läser fel på ett sådant sätt att ens egen förförståelse bekräftas och ytterligare förstärks. I recensionen ovan är Kornhalls medlemskap och -status i Humanisterna dock _inte_ något som framhålls för att öka hans trovärdighet, utan tvärtom ett sätt att säga det här är precis vad man kunde vänta sig från en person med en livssyn som innefattar stark religionsskepsis. Läs om artikeln Anna, så ska du se att det faktiskt är så.
Karl Tännérus, 30 apr 2010 kl 7:54
Ser inte UNT vilken skada man orsakar?
Varje dag trakasseras barn som går på Livets Ords skolor. De får höra tillmälen och förakt, som underbyggs både av sådana här böcker som recensionen.

Det fattar väl vem som helst att inte över tusen föräldrar varje dag (där åtskilliga inte är med i kyrkan) inte låter sina barn utsättas för sådant här. Det är inte "varumärket" som förändrats - det är Livets Ord.

Visst är det klarsynt att se Korhalls personliga vendetta, men det är lite fånigt att se hans medlemsstatus i Humanisterna som "expertis", då de verkar drivas av förakt mot kristendom.
Anna Eriksson, 30 apr 2010 kl 7:01
Ser inte UNT vilken skada man orsakar?
Varje dag trakasseras barn som går på Livets Ords skolor. De får höra tillmälen och förakt, som underbyggs både av sådana här böcker som recensionen.

Det fattar väl vem som helst att inte över tusen föräldrar varje dag (där åtskilliga inte är med i kyrkan) inte låter sina barn utsättas för sådant här. Det är inte "varumärket" som förändrats - det är Livets Ord.

Visst är det klarsynt att se Korhalls personliga vendetta, men det är lite fånigt att se hans medlemsstatus i Humanisterna som "expertis", då de verkar drivas av förakt mot kristendom.
Anna Eriksson, 30 apr 2010 kl 7:01
Ser inte UNT vilken skada man orsakar?
Varje dag trakasseras barn som går på Livets Ords skolor. De får höra tillmälen och förakt, som underbyggs både av sådana här böcker som recensionen.

Det fattar väl vem som helst att inte över tusen föräldrar varje dag (där åtskilliga inte är med i kyrkan) inte låter sina barn utsättas för sådant här. Det är inte "varumärket" som förändrats - det är Livets Ord.

Visst är det klarsynt att se Korhalls personliga vendetta, men det är lite fånigt att se hans medlemsstatus i Humanisterna som "expertis", då de verkar drivas av förakt mot kristendom.
Anna Eriksson, 30 apr 2010 kl 7:00
Religionspsykologi
Jag håller helt med tidigare skribenter om att analyser av en
rörelse ska ske med hjälp av objektiva medel vilket troligen
inte en tidigare medlem kan inneha.
Ett annat problem är att han bara kan skildra det utifrån ett
lokalt perspektiv.
Skulle man granska Livets ords och trosrörelsens aktiviteter under
snart 20 år på ett nationellt och internationellt plan så skulle
många fruktansvärda handlingar uppdagas.

John Karlkvist, 29 apr 2010 kl 21:42
hat och bitterhet som drivkraft
Hat och bitterhet precis som kärlek och glädje är starka drivkrafter. I Per Kornhalls fall
är det de först nämnda som driver honom.
Hur objektivt och sanningsenligt man kan skriva med båda dessa krafter som motor, undrar jag verkligen! Det är ju hans egna, högst privata upplevelser som han tar till grund för för hans febrila tidigare mediaverksamhet och nu också hans bok - säkert ett försök att bearbeta. men kan man dra sådana långtgående allmänna slutsatser vågar jag verkligen ifrågasätta. Jag har varit med i församlingen i 18 år och fyra av mina barn har utbildats sig på Kristna skolan för sedan bli sunda, starka, utåtriktade yrkesmänniskor.
Det känns alltid konstigt när en besviken människa, som blandar ihop egna bittra upplevelser, med fragment av församlingens lära och historia.
Fritz Reusser, 29 apr 2010 kl 15:05
ja du...
Men de är så typisk att man ska recensera en bok som skriv att den bitter man som inte kan glömma det som har varit.
De är lite patetiskt enligt min menning, de finns många andra som skriver bra böcker i Uppsala, recensera dom istället
sara apel, 29 apr 2010 kl 14:44
Hm..
Sara Apel: Det är väl inte så att han "används" för att kritisera Livets ord, direkt... Han har ju skrivit en bok. Och eftersom den verkligen angår Uppsala är det bra att den recenseras.
Anne Arvidsson, 29 apr 2010 kl 11:26
stackars människa
Per kornhall används alltid i dessa sammanhang, alltid när livets ord ska kritiseras så använder man sig av en man som är bitter och besviken och som lever kvar i det förflutna. Hitta någon annan eller sluta tycka så mycke om en kyrka som faktiskt gör mer för mänskligheten än dom flesta andra som bara gnäller
sara apel, 29 apr 2010 kl 11:19
schlager-em 2012
syc265a0.jpg?1337893866211_
Sveriges Loreen framför bidraget Euphoria under den andra semifinalen i Eurovision Song Contest 
Loreen under den andra semifinalen i Eurovision Song Contest 

Final utan toppinsats av Loreen

 


 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »