Publicerad: 2009-04-21 14:17, senaste uppdaterad: 2010-04-13 09:04
Phontrattarne är en mäktig Uppsalatradition. När showorkestern svänger loss på Reginateatern hörs ekot från femtiotvå tidigare shower. Konceptet är sedan länge inarbetat. Glömda schlagers, tajt storbandsjazz, balett, sång och en smula komik - publiken vet vad som väntar, och Anna Eriksson, som är en av föreställningens tre producenter, garanterar att ingen kommer att bli besviken. Men även om traditionen förpliktigar så finns det rum för variation.
— Vi vill ju gärna ha kvar det här med att vi är medvetet mossiga. Vi vill ha kvar de gamla numren, men formen kan variera. Det är musikstilen som är det gamla vanliga. Man ska veta vad man får. Och Grand show har alltid hållit väldigt hög kvalitet på sång, dans och musik, och det är viktigt att behålla.
Eftersom Phontrattarne är en studentorkester är förnyelsen också inbyggd i formatet. Av årets trettio ensemblemedlemmar är sju debutanter. Och de klassiska numren, som Gösta Jonssons Kaffe utan grädde, får alltid sällskap av nya låtar. Årets upplaga kommer bland annat att bjuda på både blues och funk med tillhörande dans. Varje år har dessutom ett specifikt tema som styr kulisser och låttexter. Förra året kratsade showen kring bibliotek och böcker. Årets tema ska dock förbli en hemlighet till onsdagens premiär.
— Det finns ett tema, men det kan jag inte avslöja, det får man se på scenen, säger Anna Eriksson, som har arbetat med årets grand show sedan i höstas. Det är ett långt arbete som ska gå i mål.
— Vi drar i gång på hösten. Bestämmer låtar och spånar. Det är en lång process i och med att vi gör allt själva. Vi skriver texter och gör koreografier och allt annat. Det är många människors arbete. Men det är det som är så roligt i slutändan, att alla har gjort så mycket själva.
Phontrattarne, Gand show 2009, Reginateatern, föreställningar 22-29 april.
Av: sebastian.johans@unt.se Sebastian Johans