FrÄgar man en av dagens Uppsalastudenter om Gluntarne fÄr man nog idel huvudskakningar som svar. Kanske kÀnner nÄgon igen HÀr Àr gudagott att vara, eller En mÄnskensnatt vid Slottsbacken frÄn filmen om Pelle Svanslös. Gunnar Wennerbergs musiksvit frÄn 1840-talet om den smÄtt naive Glunten och den övervintrade och luttrade Magistern har blivit en tradition som förs vidare av de Àldre, men som inte hittat nÄgon ny lyssnarskara hos den yngre generationen. Kanske Àndrades detta i helgen nÀr nÄgra sÄngare och musiker frÄn Uppsala satte upp musikalen Gluntarna reloaded pÄ Teater Blanca.
Ărligt talat hade jag inte förvĂ€ntat mig sĂ€rskilt mycket. Jag hade aldrig hört talas om nĂ„gon av de medverkande och tĂ€nkte att detta blir nog en lite lagom amatörmĂ€ssig men trevlig tillstĂ€llning. Och hur mĂ„nga Ă€r egentligen intresserade av de dĂ€r supande putslustiga gluntarna? Men det var inför en bĂ„da kvĂ€llarna fullsatt, och blandad, publik som det bjöds pĂ„ en rolig, skicklig och precis lagom nydanande show. Joakim Englund som Glunten och Gabriel Gumucio som Magistern bar upp hela förestĂ€llningen i princip sjĂ€lva, med hjĂ€lp frĂ„n Viktoria Klints pianospel. Deras bas och baryton gjorde sig perfekt ihop och imponerade, för sĂ„ngerna Ă€r allt annat Ă€n lĂ€ttsjungna. Stora hopp i melodierna, lĂ„nga strĂ„k utan andningspauser och ibland ganska sĂ„ svĂ„rbegripliga textpassager med latin och gammelsvenska om vartannat.
Roligt var att de tagit vara pÄ grundhandlingen om Glunten och Magisterns tio Är tillsammans med festande och pengabekymmer, men förlagt det till en mer modern tid dÀr cv-kurser och jobbcoachning Àr det som hÀgrar efter studenttiden. Man har ocksÄ lagt till en stor dos humor, som behövs för att göra historien aktuell Àven i dag.
Precis som de Äterkommande författarvandringarna hoppas jag att Gluntarna reloaded blir nÄgot av en Uppsalainstitution, som kan föra detta nÄgot smala men mycket charmiga arv vidare.
FörestÀllningen visas pÄ Teater Blanca ocksÄ 23 och 24 november samt 1 december.