Upsala Nya Tidning utkom första gången 3 december 1890. Tidningen grundades av en krets medlemmar i studentföreningen Verdandi för att föra de liberala och frisinnade idéernas talan i en stad där det redan utgavs tre tidningar, alla konservativa. UNT blev ett kamporgan för demokratin men också för frihandel och tryckfrihet.
UNT gavs ut tre eftermiddagar i veckan från en officin i Olympen, Västra Ågatan 22. Därifrån flyttade den vidare till Oxenstiernska huset vid Riddartorget. År 1898 ökade man utgivningen till fyra dagar i veckan, samt utgav en särskild veckoupplaga för landsbygden.
År 1901 togs steget att övergå till morgonutgivning sex dagar i veckan. I samband med detta utvidgades redaktionen med en tredje medarbetare. Den nytillkomne var en drygt 30-årig förutvarande teologie studerande, som spelat en uppmärksammad roll i Uppsalas studentvärld. han hette Axel Johansson och redan 1903 blev han tidningens huvudredaktör. Det skulle han förbli fram till sin död 1948, då han också sedan länge innehade aktiemajoriteten i tidningsbolaget.
1928 kunde företaget flytta in i en för sin tid mordern officin vid Gamla Torget 1 och installera en ny tryckpress. På 1950-talet blev UNT för ett tiotal år framåt Sveriges upplagemässigt största landsortsitdning.
1963-1967 skedde en stegvis utflyttning av företaget till ett nytt tidningshus vid Danmarksgatan, som senare byggdes ut i olika etapper. En ny högtryckspress, anskaffad år 1963, som i sin tur byttes ut mot en ny offsetpress år 1976. Den har i sin tur byggts ut och moderniserats till i dag en fullt modern anläggning.
I sitt testamente ålade Axel Johansson exekutorerna att tillse " att tidningen redigeras i liberal, icke i förbudistisk, frireligiös eller socialdemokratisk anda".
För tidningen har det varit en ledande princip att skilja på nyheter och åsikter. Denna målsättning har också fastslagits i bolagsordningens ändamålsparagraf, där det efter angivandet av den politiska målsättningen för tidningen står: "I sin nyhetsförmedling skall den eftersträva saklighet och opartiskhet".
Mer information finns att läsa i De Johanssonska stiftelserna, I kamp för demokratin 1890-1920, För frihetens sak 1920-1959 och Trettio år med UNT av Lennart Hirschfeldt