Publicerad: 2007-09-06 00:01, senaste uppdaterad: 2010-02-24 17:02
"Kvinnolönerna." Alla vet ju vad det är. Kvinnor i offentlig sektor, företrädesvis kommunerna - vårdbiträden barnskötare och liknande - tjänar sämst av alla i samhället. Och det verkar ju som om det inte går att ändra på detta axiomatiska tillstånd. Pengarna behövs ju alltid till något annat.
De flesta anser nog att dessa ansvarsfulla och stressiga arbeten borde vara värda högre ersättning. Om man jämför lönen hos vårdbiträdet i hemtjänsten (nästan alltid kvinna) med rörmontörens (nästan alltid man) lön på byggarbetsplatsen, kan man se att rörmontören har betydligt mer, kanske 50 procent.
Visserligen tjänar män generellt sett mer än kvinnor, men här är skillnaden inte bara resultatet av en genusproblematik.
I våras sade majoriteten i Uppsala kommun nej till högre löner åt lågbetalda kvinnor i offentlig sektor. Motiveringen var att en lönehöjning skulle minska kommunens konkurrenskraft när man tävlar om anbud med privata företag.
Liknande tongångar hördes när den röd-gröna majoriteten i landstinget förra mandatperioden deklarerade att den inte kunde ge alla halvtidsanställda som ville heltidstjänst: då skulle man inte ha råd att konkurrera med privata vårdbolag.
Därmed skulle man kunna tro att det är just konkurrensen med privata företag som håller "kvinnolönerna" nere. Men det är faktiskt tvärtom.
Att, som politikerna gör, hänvisa till den privata konkurrensen är förmodligen bara ett av alla de argument som år efter år gjort det möjligt att hålla "kvinnolönerna" nere. Det finns nämligen för det mesta annat att prioritera. Då är det så behändigt med människor som bara har en arbetsgivare att vända sig till. Kommunen har länge haft trumf på hand och monopol på verksamheten.
Rörmontören, däremot, har tusentals arbetsgivare på sin marknad. Undra på att hans lön mycket bättre. Han har ett eget ess i rockärmen.
Därför är det bra om anställda i typiska lågavlönade kvinnoyrken får fler arbetsgivare än kommunen att välja mellan. Det kan bara ske genom att man släpper in andra aktörer än kommunen själv på de områden där vi behöver exempelvis omsorg av olika slag. Kalla det utmanarrätt eller vad som helst. Men endast konkurrens kan hjälpa upp löneläget. Och en marknad sätter i regel mer korrekta löner än en femårsplan. Det blir lite lättare att förhandla.
I tisdags kunde vi läsa att kvinnor är hetast på arbetsmarknaden i Uppsala län. Det är uppgången i den privata tjänstesektorn som ligger bakom detta. Utvecklingen för "kvinnolönerna" kommer sannolikt att se annorlunda ut när kommunens anställda kan söka jobb i framväxande utmanarföretag av olika slag.
Blir inte verksamheterna dyrare med högre löner? Inte nödvändigtvis. En annan positiv sida av konkurrens är ju att den tvingar fram innovation och kreativitet. Man får helt enkelt mer valuta för pengarna.
Maria Ripenberg
Ledarskribent