Vid varje skolstart står några stolar tomma i svenska klassrum. Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck fick, via sin stödlinje, kännedom om 120 bortförda barn bara under förra året.
I veckans Uppdrag granskning får vi följa tre tjejer – som kallas Nadia, Amina och Hiba – som av sina familjer blivit bortförda utomlands. Flickorna har det inte bara gemensamt att de blivit bortförda från Sverige, utan även att det svenska samhällets hjälp till dem har brustit.
Som bortförd kontaktade Nadia den svenska ambassaden i Jordanien redan när hon var 15, men svaret blev att hon måste vänta tills hon blir myndig. Hon behövde dessutom själv ta sig till ambassaden i Amman.
När hon efter tre års isolering lyckades fly med hjälp av vänner gick det ändå inte att tas hem till Sverige, eftersom hennes pappa hade anmält henne som saknad i Jordanien. Ambassadpersonalen föreslog att Nadia skulle prata med sin pappa, de verkade tro att dialog skulle lösa situationen. Naivt, visade det sig.
Amina berättar om en oförstående socialtjänst tiden före resan. När sommaren närmade sig och föräldrarna hävdade att familjen inte längre behöver socialtjänstens hjälp, godtogs det utan vidare. En gång hade socialtjänsten i stället för att kontakta Amina hört av sig till föräldrarna och därmed "avslöjat" flickan, vilket ledde till att hon misshandlades hemma.
En lärare hade däremot förstått situationen och bett Amina lägga en sked i trosan om hon skulle tas utomlands. Då skulle det pipa i säkerhetskontrollen. Just så borde fler vuxna reagera, även om Amina gjorde misstaget att inte lyssna.
Det tredje fallet i Uppdrag granskning handlar om Hiba, en fotbollstjej vars tränare och lärare intervjuas i programmet. Hon misshandlades hemma och hamnade på familjehem, men återvände efter ett tag. Hibas pappa hade bland annat sagt "var inte som Fadime". Hon är ännu kvar i föräldrarnas hemland.
De hedersförtryckande föräldrarna lever däremot alla i frihet, även tillbaka hemma i Sverige.
Lagstiftningen mot barn- och tvångsäktenskap har steg för steg har skärpts, sedan 2019 råder förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap och för tre år sedan infördes barnäktenskapsbrott och möjligheten till utreseförbud för barn.
Vi kan dock ha hur skarpa lagar som helst – om socialtjänst och berörda myndigheter inte inser vad hedersförtryck är, eller inte vill se, kommer ytterligare stolar att stå tomma efter varje sommarlov.