Fråga inte bara vad staten kan göra för dig

Det vilar ett ansvar på oss som enskilda att förbereda oss för kris och krig.

Ansökningarna till Hemvärnet skjuter i höjden. Bilden är från när kronprinsessan Victoria besökte Sälenfjällen.

Ansökningarna till Hemvärnet skjuter i höjden. Bilden är från när kronprinsessan Victoria besökte Sälenfjällen.

Foto: Ulf Palm

Ledare2022-03-04 06:51
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Pandemin blev en väckarklocka om att Sverige måste vara bättre rustat för kris. "Sveriges beredskapslager hade under flera år monterats ner och var vid utbrottet i princip obefintliga", konstaterade coronakommissionen i sin andra delrapport. På liknande sätt har det aktuella kriget blivit ett larm om vikten av ett starkt försvar. Som vi tog upp på ledarsidan i går hade det varit bra om den uppblossade debatten om försvaret och Nato hade påbörjats långt tidigare. ”Man kan inte teckna en brandförsäkring när det redan brinner", som Liberalernas tidigare partiledare Jan Björklund uttryckte det.

Nu står det klart att det var två ryska SU 27 och två SU 24 som kränkte svenskt luftrum öster om Gotland på onsdagen. Sveriges säkerhet och försvarsförmåga seglar av förklarliga skäl upp som en högt prioriterad fråga för riksdag och regering.

Men samhället är inte bara staten. Det vilar även ett ansvar på oss som enskilda att förbereda oss för kris.

Därför är det mycket glädjande att ansökningarna till Hemvärnet har skjutit i höjden. "Vi behöver fler människor i Hemvärnet, men nu börjar vi snart närma oss gränsen för vad vi kan ta emot", sade Björn Svensson som är major och ställföreträdande chef för Södertörnsgruppen redan i förra veckan (SVT, 25/2). 

En nyligen genomförd undersökning från Novus visar att 60 procent av svenskarna - 74 procent bland män - säger sig vara beredda "att aktivt försvara sig själva och Sverige vid en invasion av utländsk makt" (Fokus, 3/3). 

Även om alla inte kan göra allt, kan alla göra något.

Som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap påpekar bör vi ha beredskap för en vecka: "Det betyder att du ska kunna ordna mat, vatten, värme och kommunikation för att klara vardagen för dig och din familj".

I broschyren "Om krisen eller kriget kommer", som finns att ladda ner på myndighetens hemsida, kan man få tips om hur man kan förbereda exempelvis mat, vatten, och hur man kan hålla värmen om elen försvinner. Man bör kunna skillnaden på beredskapslarm och flyglarm, och ta reda på var ens närmaste skyddsrum finns där man bor och befinner sig dagtid. Ett viktigt påpekande i broschyren är även följande: "Om Sverige blir angripet av ett annat land kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska". 

Förhoppningsvis kommer vi aldrig att behöva alla förberedelser. Men som sagt: Fråga inte bara vad staten kan göra, fråga även vad var och en av oss kan göra för vårt samhälle.