Trots det försämrade säkerhetspolitiska läget har inte försvaret orkat upp bland väljarnas tio viktigaste frågor på mycket länge. 1990-talets avspänning följdes av nedrustning under tidigt 2000-tal. Finansminister Anders Borgs (M) uttalande om kraftiga nedskärningar 2007 fick försvarsministern och partikamraten Mikael Odenberg att avgå, men var bara en bekräftelse på något som hade pågått en tid.
Det enda parti som protesterade mot inriktningsbeslutet 2009, ”ett användbart försvar”, var Folkpartiet, numera Liberalerna. Jan Björklund och talespersonen Allan Widman pekade på det ryska kriget i Georgien två år tidigare som riskerade att sprida sig till andra forna sovjetrepubliker, som grannländerna i Baltikum. Först efter kriget i östra Ukraina och annekteringen av Krim 2014 skulle andra komma att ansluta till behovet av en ökad försvarsförmåga.
Nu rustar Sverige upp! Försvarspropositionen ”Totalförsvaret 2021-2025”, där 79 miljarder tillförs det militära försvaret, den ”största satsningen på 70 år”, presenterades av försvarsminister Peter Hultqvist (S) på torsdagen. Uppmaningen att ”respektera begränsningarna i antal personer som kan närvara” var onödig. Pressträffen sändes med dåligt ljud på regeringens hemsida, inte av SVT (som valde att sända KU-utfrågningen av Ann Linde) och inte av någon av de stora tidningarna.
Innehållet har förvisso läckt ut och under veckan har det jublats i till exempel Sollefteå och Falun som får nya regementen. Kanske lite grand i Uppsala också, där flygflottiljen F16 ska komma tillbaka. I övrigt är det nog inte så många svenskar som känner sig tryggare i dag än i går. Vad är hotet från trupper och flyg mot hoten från pandemin, klimatförändringar, AI eller cyberattacker från Ryssland eller Kina?
Det är förstås inget 80-talsförsvar som ska återuppstå. De 90 000 anställda och 8 000 värnpliktiga som ska finnas 2025 ska göra helt andra saker. Det satsas på cyberförsvaret och på ett stärkt civilt försvar. I totalförsvaret ingår hälso- och sjukvård, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer.
Att rädslan och försvarsviljan inte riktigt får fäste kan ha andra orsaker än hotens natur. Världen svajar på mer än ett sätt. Sedan andra världskriget har USA varit en pelare att förhålla sig till, Europasamarbetet har vuxit fram till en andra. Men hur ser världsordningen ens ut 2025? Inbördeskrig i USA? EU i total upplösning? Det kan man fundera på när Jasplanen åter tar fart på startbanan på Ärna.