”Skolans uppdrag är inte att ge alla elever en dator – utan att lära ut kunskaper. Vi lägger nu om politiken kring skärmar i skolan. Skolan behöver gå tillbaka till grunderna och ibland vara både tråkig och krävande.” Så inleder arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm (bägge L) en debattartikel där de presenterar regeringens läromedelssatsning.
Det har kommit en rad sådana utfästelser Utbildningsdepartementet de senaste månaderna. Men trots att det finns mycket som talar för att ett överdrivet användande av skärmar i tidig ålder påverkar inlärningen negativt – inte minst förmågan att läsa och skriva för hand – får den stora omläggningen än så länge betraktas som något halvhjärtad.
Visserligen satsar man en halv miljard som ska gå till köp av fysiska böcker och man argumenterar också förtjänstfullt kring hur telefoner, plattor och datorer både försämrar koncentrationen och försvårar inlärning av sådant som vi tar som självklart. Men trots det ligger Skolverkets digitaliseringsuppdrag fast.
I myndighetens regleringsbrev för 2023 har en rad uppdrag förändrats, dock inte det om digitalisering. Och även om den digitaliseringsstrategi som bidragit till att många svenska elever saknar grundläggande färdigheter (läsa och skriva för hand) löpte ut vid årsskiftet stämmer det nya förslaget inte överens med regeringens egen retorik.
Det nya strategiförslaget uttrycker sig förvisso försiktigare kring användandet av digitala hjälpmedel i förskolan och tidig skolålder – ”Valet och användningen av digitala lärresurser i förskolan behöver ske med särskild hänsyn till de risker som finns för yngre barn” – men driver fortfarande på för digitalisering långt ner i åldrarna.
Detta kritiseras av professorer i utvecklingspsykologi och kognitiv neurovetenskap i Svenska Dagbladet, som menar att skolministern inte kan acceptera det liggande förslaget. De menar att det saknas forskningsstöd för många av de positiva effekter som Skolverket menar att digitaliseringen skulle ge.
Remisserna till förslaget lämnas över till Lotta Edholm fredagen 28 april. Det minsta man kan kräva, under förutsättning att Edholm med kolleger menar allvar med att rulla tillbaka digitaliseringen och att göra skolan ”tråkig och krävande”, är att den strategi som till slut antas får ett helt annat fokus än vad som nu föreslås.
Om så blir fallet, kan man nog se regleringsbrevet till Skolverket som ett olycksfall i arbetet. Om inte, ja då är det frågan om regeringen verkligen menar allvar när den säger att eleverna ska kunna läsa och skriva för hand.