“Det är vår skyldighet gentemot de som gick före oss, de som offrade sina liv för att vi skulle få rösta”, säger Letitia Quinn när hon förtidsröstar i delstaten Georgia till Dagens Nyheter (26/10).
Länge var det nästintill omöjligt för afroamerikaner i sydstaterna att rösta. Under slutet på 1800-talet och början på 1900-talet införde ett flertal sydstater röstskatter, krav på läskunnighet och egendom för att få rösta. Ofta kombinerades detta med undantagslagar som innebar att han vars farfar eller morfar hade slagits på sydstaternas sida i inbördeskriget fick rösta i vilket fall.
Allt med det uttryckliga målet att ta ifrån afroamerikaner rätten att rösta.
Sedan dess har USA förändrats. Men själva röstningsförfarandet används fortfarande som politiskt verktyg.
Det är generellt sett svårt att rösta i USA. Valdagen hålls på en tisdag, då de flesta arbetar. Man behöver registrera sig i förväg, vilket tydligt skiljer sig från till exempel Sverige. Ofta behöver man stå i kö i flera timmar för att få rösta. I delstaten Texas infördes nyligen en lag som innebär att det bara finns en låda för att lämna röstsedlar i per röstdistrikt. Det gynnar landsbygden på bekostnad av storstäderna. I Florida var länge de som dömts för ett brott – och avtjänat sitt straff – undantagna från rösträtten.
Det här har förstås politiska konsekvenser. Afroamerikaner får i snitt vänta 45 procent längre än vita väljare för att rösta. Afroamerikaner bor också ofta i städer och tenderar att föredra Demokraterna. Landsbygden i Texas röstar traditionellt på Republikanerna, medan storstadsväljare i högre utsträckning lutar demokratiskt. Därför gynnar nya Texas-lagen Republikanerna.
Trots att Florida 2018 återgav tidigare brottslingar deras rösträtt, har delstaten drivit igenom en lag som kräver att tidigare dömda måste betala tillbaka alla skulder relaterade till rättsprocessen – ofta tiotusentals kronor – för att rösta. Det betyder att drygt hälften, 774 000 personer, av dem som fick tillbaka rösträtten 2018 återigen fråntas den. Även det har politiska konsekvenser; en studie om 2000 års mycket jämna val mellan Al Gore och George Bush den yngre visade att ifall tidigare fångar hade haft rösträtt i Florida skulle Al Gore ha blivit USA:s 43:e president.
Med det sagt är det osannolikt att detta sätt att skräddarsy vilka som röstar kommer att avgöra valet. Men spelar det egentligen någon roll? Redan nu uppger endast 62 procent av amerikaner att de tror att valet kommer att skötas på ett bra sätt. En siffra som har stördykt med 19 procentenheter på bara två år (DN 26/10).
Att själva röstningsförfarandet är – och länge har varit – djupt politiserat är ett hot mot den amerikanska demokratin.