Publicerad: 2010-04-15 00:00, senaste uppdaterad: 2010-04-30 11:04
De "röda" kommer ofta från landsbygden och från fattigare samhällsgrupper. De "gula" har i allmänhet sin bakgrund i städernas nya medelklass. Oförsonligheten till trots visar många opinionsundersökningar att toleransen för andras åsikter är stor bland thailändarna och att de flesta önskar sig ett fungerande demokratiskt system. Så varför fortsätter dessa urladdningar åt efter år?
En avgörande faktor, som samtidigt är omöjlig att debattera offentligt i Thailand, är kungens ställning. Kung Bhumibol Adulyadej vördas nästan som en gudomlighet, men han är 82 år gammal och frågan om tronföljden är ytterligt infekterad. Tronföljaren Vajiralongkorn uppfattas i vida kretsar som direkt olämplig. Samtidigt har starka krafter i landets traditionella elit målmedvetet arbetat för att stärka kungamaktens ställning och minska utrymmet för landets demokratiskt valda politiker.
När multimiljonären Thaksin Shinawatra vann valet 2001 uppfattade makteliten detta som ett hot. Thaksin lovade reformer riktade till den fattiga befolkningsmajoriteten men var också korrumperad. Han avsattes i en militär-
kupp 2006 men militären tvingades dra sig tillbaka och i de nya val som följde vann ett parti som stod Thaksin nära. Den regering som nu bildades störtades i sin tur som en följd av gatukravaller och en del märkliga manövrer i parlamentet. Makten övergick till "de gula" - men det är för enkelt att beskriva alla på den gula sidan som ombud för militären och makteliten. Premiärministern, Abhisit Vejjaijva, har en bakgrund som demokratikämpe under tidigare perioder av militärstyre. Hans ställning tycks nu snabbt försvagas.
Nya val är nu det enda alternativet till mera våld. Kanske är det alltjämt så att det bara är kungen som kan förmå de rivaliserande politiska lägren att kompromissa. Men om kungen vill eller tillåts agera på ett sätt som går emot den traditionella elitens intressen är en helt annan fråga.