Publicerad: 2011-06-09 00:00
Löneläget är väl känt och det finns många andra skäl till att vilja gå en utbildning, som fallenhet och intresse för yrket. Men det betyder inte att det är rätt med låga löner för vissa högutbildade. Det kan till och med vara en farlig utveckling på sikt.
Undersökningen har räknat ut livslönen (nettoinkomsten mellan 19 och 85 år) för 36 olika utbildningsinriktningar på högskolan. Av dessa går hela tolv stycken, däribland lärare på alla nivåer, back jämfört med gymnasieutbildade. Och endast fem utbildningar ger över tio procent mer i livslön. Bruttolönen kan i vissa fall verka imponerande mot slutet av karriären, men när skatt och inkomstbortfall under studietiden räknas av försvinner också de ekonomiska skälen att utbilda sig.
Det går att invända att de flesta lever av sin månadslön, och att man klarar sig på betydligt mindre under studierna. Men därför är det också särskilt allvarligt att många yrkesgrupper av högutbildade, särskilt i offentlig sektor, inte heller har någon löneutveckling att tala om. Och att det finns spärrar i form av statlig skatt och värnskatt när man vill vidareutbilda sig inom yrket eller ta ett chefsansvar.
Det talas inte särskilt mycket om livslöner i slutet av gymnasietiden, mer om drömmar, om en framtid med roliga utbildningar och jobb. Men det finns en underliggande vetskap om att vissa val inte är särskilt kloka på sikt. Och varje person som fattar ett negativt beslut på grund av detta är ett bakslag för utvecklingen i hela samhället.
Lärarna får med undersökningens hjälp vatten på sin kvarn, att lönerna är för låga. Och de har rätt. Men vägen till ett läraryrke med hög status går inte genom en hastig uppgradering av lönerna, den går genom en skola och en lärarutbildning av hög kvalitet.
Drömmarna är fortfarande viktigast för 19-åringen som gör sitt yrkesval. Och om själva yrket blir mer attraktivt så kommer också livslönen att korrigeras på sikt.