Publicerad: 2007-06-10 00:01, senaste uppdaterad: 2010-03-04 06:03
Vad menas med ett öppet samhälle? En del associerar kanske till öppna gränser, andra till uttryck som "en öppen marknadsekonomi".
Men begreppet Det öppna samhället är ett av de centrala i modern samhällsforskning och täcker betydligt mer än sådant som fri rörlighet eller en fri ekonomi. I början av veckan var Det öppna samhället huvudtema för en konferens för forskare på doktorandnivå vid Lunds universitets campus i Helsingborg. Konferensen var en fortsättning på de uppmärksammade och uppskattade sommarskolor som tidigare genomförts i samma regi, men som av någon anledning inte fått anslag i år för att fortsätta i samma skala som tidigare. Nu samlades ett hundratal doktorander från ett tjugofemtal länder för att höra internationellt uppmärksammade forskare och några svenska opinionsbildare (Henrik Berggren, Göran Rosenberg, Joakim Nilsson på
Access och jag själv) presentera olika infallsvinklar till begreppet Det öppna samhället.
Det handlar alltså om det uttryck som skapades av den österrikisk-engelske filosofen Karl Popper (1902-1994) för att beskriva den samhällstyp som är alternativet till de stillastående och mer eller mindre totalitära eller auktoritära system som genom århundradena erbjudits både av erkända filosofer (som Platon, Hegel och Marx) och deras efterföljare inom olika politiska rörelser.
På ett plan handlar det förstås helt enkelt om skillnaden mellan demokrati och diktatur. Men Poppers begrepp innehåller mycket mer och utgår från den syn på vetenskapens natur och kunskapens tillväxt som han själv formulerat och som efterhand vunnit allt större gensvar. Vetenskapligt arbete består enligt Popper inte i att samla på sig så många observationer och argument som möjligt för att försöka visa att en viss teori är riktig, utan tvärtom i att utsätta teorin för så hårda test mot verkligheten som möjligt. Ofta leder dessa till att teorin kan motbevisas eller till att brister av olika slag upptäcks, med resultatet att teorin måste överges eller modifieras. Överlever teorin så accepterar vi den tills vidare, men inte som en slutlig sanning utan som den bästa teori som vi för närvarande har.
Detta gör vetenskap till en, i vissa grundläggande avseenden, mycket öppen och antiauktoritär verksamhet. Även den outbildade kan upptäcka brister i en professors resonemang. Den kritiska granskningen är till sin natur offentlig - vem som helst ska kunna kontrollera de påståenden som görs. Men samtidigt är det viktigt att också den teori som granskas eller ifrågasätts formuleras på starkast möjliga sätt och att invändningarna mot en teori granskas lika ingående som teorin själv.
Ett öppet samhälle är, med Poppers terminologi, ett samhälle som bygger på problemlösning genom en process av kritisk och offentlig granskning. Det präglas naturligtvis av yttrandefrihet och fri forskning liksom av demokrati, men också av ett ekonomiskt system som gör det möjligt att starta nya företag och lansera nya produkter som fyller högre krav än de gamla - och av en attityd till olika samhällsproblem som bygger på stegvis reformarbete och öppenhet för revideringar under arbetets gång.
Professor Steve Fuller från Warwick University, en av de tongivande samhällsforskare som i Poppers anda arbetat vidare med begreppet Det öppna samhället anknöt bl a till debatten om mångkulturalism. Öppenhet förutsätter givetvis en mångfald av perspektiv. Men i begreppet ligger också en grundläggande insikt om att vi alla kan ta fel och att vi alla har möjlighet att utvecklas. Ett mångkulturellt samhälle får inte bli en ursäkt för att låsa fast människor i den kultur eller religion som de vuxit upp i. "Den yttersta demokratiska principen är att tillåta människor att ändra sig, enskilt och kollektivt" - därför får demokratin aldrig förväxlas med den typ av statisk grupprepresentation eller identitetspolitik som i dag är populär på många håll.
Fuller påminde också om att den process av kritisk problemlösning som kännetecknar Det öppna samhället har ett pris, i ekonomiska termer. Människor behöver ekonomisk och annan trygghet för att kunna ägna sig åt något annat än att bara överleva till nästa dag.
De som tror att en fri marknad är lösningen på varje tänkbart problem eller räcker för att skapa förutsättningar för en kritisk process i samhället tror sig antagligen verka i Det öppna samhällets anda. I verkligheten är de offer för en form av utopism som strider mot den grundläggande andan i Poppers verk. Marknadsekonomins klassiska teoretiker tog däremot närvaron av ett socialt ramverk kring den fria ekonomin som självklar.
Andra inlägg handlade om politikens villkor, om mediernas och utbildningssystemets roll och om förhållandet mellan religion och vetenskap. Det öppna samhället är inte något enkelt begrepp som leder till färdiga patentsvar. Men det skapar just den form av tankearbete som behövs för att vi steg för steg ska hitta bättre svar än dem vi redan har.