En halv miljon svenskar använder aldrig internet, och ytterligare 600 000 är sällananvändare, det vill säga att de inte går in på nätet dagligen. Siffrorna kommer från den årliga rapporten Svenskarna och internet 2018, som presenterades av Internetstiftelsen i Sverige (IIS) i onsdags. Kategoriseringen ”sällananvändare”, att man inte använder det dagligen, säger någonting i sig om hur digitaliseringen kopplat greppet om oss alla.
Snedfördelningen av dem som inte är digitaliserade är enorm. Hur stor andel av 16-25-åringarna, studerande eller hemmavarande med barn använder internet varje dag? 100 procent! Men 42 procent av alla som är 76 år eller äldre använder inte internet alls, liksom 9 procent av 66-75-åringarna. Det finns också skillnader vad beträffar utbildningsnivå eller stad/land, men utestängningen från det digitala samhället är nästan helt och hållet ett åldersfenomen.
Ålder är alltså den i särklass viktigaste förklaringen bakom att inte använda internet alls, skriver IIS. 432 000 av 516 000 svenskar i digitalt utanförskap har fyllt 66 år. Av de återstående 85 000 kan man anta att många har ett större hjälpbehov än enbart med datorer, och att de därför kan få hjälp även med att använda internet.
Att hundratusentals friska pensionärer inte har full tillgång till samhället är ingenting annat än diskriminering. De flesta kan fortfarande betala sina räkningar med faktura, men det blir allt dyrare och allt krångligare för varje år som går. Och när man behöver hjälp är det nästan omöjligt att få tag på någon på telefon. Man ska gå in på företagets eller myndighetens hemsida, använda en chat, skapa ett eget konto, en profil eller logga in med sitt bank-id. Det är inte bara äldre som tycker det är krångligt.
Företagen förlorar kunder, myndigheterna missar medborgare som betalat skatt under ett helt liv. Man måste kunna säga stopp, och ställa rätt frågor vid varje steg i digitaliseringen. Hur ser vi till att denna dryga miljon svenskar kan fortsätta leva ett bekvämt och tryggt liv?