Antalet sjukskrivna i Sverige har börjat minska igen. Hösten 2015 fick FörsÀkringskassan regeringens uppdrag att minska sjuktalen och sedan dess har avslagen pÄ ansökningar om sjukpenning, nya sjukskrivningar och förlÀngningar, tredubblats. SÄvÀl de sjuka som sjukskrivande lÀkare börjar nu sparka bakut och kallar sjukförsÀkringen inhuman, vilka mÄnga medier och Àven UNT:s ledarsida (25/1) uppmÀrksammat.
Socialminister Annika StrandhĂ€ll (S) sĂ€ger att âsjuka ska kĂ€nna sig tryggaâ (DN Debatt 24/1) men samtidigt att mĂ„let om att fĂ€rre ska vara sjukskrivna ligger fast. StrandhĂ€ll anser ocksĂ„ att FörsĂ€kringskassan mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att förklara sina beslut, alltsĂ„ varför den sjuke blir av med sin sjukpenning och i stĂ€llet mĂ„ste söka jobb. Regeringen ska ocksĂ„ undersöka varför sĂ„ fĂ„ övergĂ„r frĂ„n sjukpenning till sjukersĂ€ttning, den nivĂ„ som tidigare kallades förtidspension. Antalet nya som fĂ„r sjukersĂ€ttning har sjunkit till rekordlĂ„ga 8 600 förra Ă„ret.
Allt det hÀr lÄter vÀldigt bekant, och Àr det ocksÄ. Under mars-september 2004 nekades 2 741 personer sjukpenning helt - antingen drogs den in eller ocksÄ fick de ingen sjukpenning frÄn början (DN 7/2 2005). För att förstÄ detta mÄste man gÄ tillbaka ytterligare drygt fem Är i tiden, till 1998 nÀr sjukskrivningarna började öka drastiskt. ToppnivÄn nÄddes 2003, dÄ 130 000 svenskar hade varit sjukskrivna i minst ett Är.
Det Àr fortfarande inte klarlagt vad som orsakade sjukskrivningsboomen. Den vanligaste stÄndpunkten Àr att 1990-talskrisen bidrog starkt, pÄ grund av besparingarna inom skola, vÄrd och omsorg. En mer cynisk förklaring Àr det framvÀxande internet. MÄnga kunde pÄ nÄgra minuter fÄ fram symtomen pÄ det nya fenomenet utbrÀndhet, gÄ till sin huslÀkare och bli sjukskriven pÄ obestÀmd tid.
Den dÄvarande regeringen satte upp mÄlet att halvera sjuktalen. Den viktigaste ÄtgÀrden var att överföra tiotusentals lÄngtidssjukskrivna till den lÀgre sjukersÀttningen. Men man genomförde ocksÄ en utredning som resulterade i delvis nya instruktioner till FörsÀkringskassan. ArbetsförmÄgan var det som skulle styra sjukskrivningen, vilket tydliggjorde att sjukintyget bara var en del (om Àn en viktig sÄdan) av sjukskrivningsbesluten. HuslÀkaren har egentligen aldrig sjukskrivit nÄgon, men periodvis har det verkat sÄ dÄ intygen nÀrmast accepterats med automatik.
Resten Àr politisk nÀrtidshistoria. Det blev alliansregeringen som 2008 genomförde den nya sjukförsÀkringen med tydliga tidsgrÀnser, rehabiliteringskedjan. Den lÄg helt i linje med tidigare utredningar, men övergÄngen lÀmnade mycket i övrigt att önska. Exempelvis var den sÄ viktiga kommunikationen mellan FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingen nÀstan obefintlig. Hanteringen av de sjukskrivna var ocksÄ stelbent och i en del fall direkt felaktig. Regeringen fick backa pÄ en rad punkter och sjukskrivningstalen började snart att öka igen.
Den viktigaste skillnaden mellan dagens försök att minska sjukskrivningarna och den förra regeringens Àr alltsÄ att man nu gÄr via myndigheten snarare Àn via en tydlig lagstiftning. PÄ ytan Àr sjukförsÀkringen nu generös, och den bortre grÀnsen togs bort för tvÄ Är sedan, men likvÀl Àr det fler som fÄr nej till sjukpenning av FörsÀkringskassan.
En annan skillnad Ă€r uppslutningen för de sjukskrivna frĂ„n omgivningen. Under 2010-2011 gick delar av Svenska kyrkan, lĂ€karkĂ„ren och LO samman i protesterna mot sjukförsĂ€kringen, till exempel i PĂ„skuppropet 2011. Nu Ă€r det ganska tyst, vilket delvis beror pĂ„ att de politiska motstĂ„ndarna ocksĂ„ vill se en stramare sjukförsĂ€kring. MotstĂ„nd finns, som Solrosuppropet, men genomslaget Ă€r lĂ„gt trots att âmĂ€nniskor kĂ€nner sig ifrĂ„gasatta och Ă€r förtvivladeâ (ordförande Carina Wellton i Aftonbladet 11/12).
Allianspartierna bör ta strid för en rĂ€ttvis och hĂ„llbar sjukförsĂ€kring med en bortre grĂ€ns. Ingen som rĂ„kar ut för sjukdom i dag kan kĂ€nna sig âtryggâ med det godtycke som rĂ„der nĂ€r Annika StrandhĂ€ll fĂ„r bestĂ€mma.