Publicerad: 2008-12-23 00:01, senaste uppdaterad: 2010-03-31 17:03
Där det förut stod en mur, står nu en leende polisman. För att komma över till andra sidan måste bara en enkel passkontroll passeras, inte mer. I över 40 år har den cypriotiska huvudstaden Nicosia varit delad längs med den gröna linjen. Muren skär rakt igenom den gamla stadskärnan. Men inte Ledragatan. Sedan april i år är muren borta från den stora affärsgatan.
På plats i Nicosia går det inte att missa att någonting håller på att hända. Visserligen röstade grekcyprioterna 2004 nej till ett FN-förslag om hur ön skulle kunna återförenas. Men när Demetrios Christofias vann presidentvalet tidigare i år, var det till stor del för hans vilja att lösa den snart halvsekelgamla konflikten. Ingen vill leva på en delad ö för all framtid.
Något enande av ön före årsskiftet, som Demetrios Christofias hoppats, lär det inte bli. Öppnandet av gator i Nicosia är en viktig symbolhandling, men huvudfrågorna återstår.
För det första hur ett enat Cypern egentligen ska styras. Visst, federation. Men vilka beslut ska fattas gemensamt och vilka ska fattas "delstatligt"? Och hur ska maktdelningen se ut? Före delningen var turkcyprioterna överrepresenterade i förhållande till befolkningsgruppens storlek. Något som väckte ständig irritation från grekcypriotiskt håll.
Men viktigare än styrelseskicket är frågan om kompensation, återflyttning och eventuellt återtagande av egendom för dem som fördrevs från sina hem i samband med den turkiska ockupationen av öns norra del. Det är svårt att träffa någon som inte själv eller vars släktingar har tvingats bort, något som förstås gäller både grek- och turkcyprioter.
Det är först nu som en lösning på Cypernfrågan verkar finnas inom räckhåll. Tacka EU för det. Längtan efter att tillhöra den europeiska gemenskapen har visat sig starkare än både militära och diplomatiska maktmedel. När Cypern erhöll sitt medlemskap 2004, blev ju även turkcyprioterna i norr EU-medborgare. Deras territorium är fortfarande formellt en del av Cypern. Och Turkiet vet att det inte är tal om något EU-medlemskap så länge ön är delad.
Bättre än de leende poliserna och de avslappnat promenerande grek- och turkcyprioterna vid den öppnade gränsövergången i Nicosia blir inte den europeiska tanken. Cyprioterna kan mycket väl få uppleva ett enat Cypern. Tacka EU för det.