Publicerad: 2011-03-25 00:00
Trots att S i grunden vill ha skolreformerna, vill man samtidigt opponera och ge utbildningsminister Jan Björklund (FP) nålstick längs vägen. Exempelvis kan begrepp som ”ordning och reda” och ”ökade befogenheter för läraren” tolkas som en mer auktoritär skola. Och fjolårets Pisa-undersökning, som visade att Sverige tappat i skolresultat jämfört med andra länder, skylls på reformer som knappt har trätt i kraft.
I veckan var det dags igen. Uppgifter från Stockholm och Malmö tyder på att ansökningarna till det nya yrkesgymnasiet i höst sjunkit från i fjol. Ingen vet ännu varför, men den utbildningspolitiske talespersonen Mikael Damberg (S) gick genast ut och talade om ”ett av Jan Björklunds stora misslyckanden”.
Det nya yrkesgymnasiet är en mycket viktig reform där eleverna erbjuds lärlingsutbildning för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Yrkesprogrammen ger däremot inte längre garanterad högskolebehörighet.
Skolverket har nu fått i uppdrag att utreda det minskade intresset och återrapportera till riksdagen i april.
Damberg vet redan varför eleverna är tveksamma: regeringen har ”sänkt statusen” på de yrkesförberedande programmen. Således var det hög status på det 20-åriga experimentet med högskoleförberedande yrkesprogram. Trots att betydligt fler hoppade av sin utbildning. Och trots att inte fler sökte till högskolan.
Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser om intresset. Den nya gymnasieskolan, GY 11, börjar först till hösten. Kanske vill inte 15-åringen som väljer utbildning låsa sig för ett praktiskt yrke? Och kanske behövs i så fall enklare vägar tillbaka till teorin och högskolebehörigheten om man ändrar sig under utbildningen?
En mer sannolik förklaring är ändå att den sänkta statusen för yrkesutbildningar släpar efter, och att resultaten efter förändringen kommer att öka intresset. Branscher som VVS, bygg och vård och omsorg skriker efter personal. Och att ha fast arbete som 19-åring, det är definitivt hög status.