Publicerad: 2009-02-04 00:01, senaste uppdaterad: 2010-02-25 09:02
Margot Wallström, Sveriges EU-kommissionär, är säker. EU-ministern Cecilia Malmström har det också på känn. Ja, alla politiker och tjänstemän jag just nu träffar här i EU-parlamentet i Strasbourg tror likadant! Valdeltagandet 7 juni i år, då vi ska rösta fram nya EU-parlamentariker, kommer att bli större än tidigare. Vilket i Sverige måste betyda mer än de ynka 38 procenten 2004. En mätning visar i alla fall att 41 procent redan nu säger att de ska rösta.
EU håller med ett tydligt knakande på att komma ut ur glaspalatsen. Ut ur de ändlösa monologerna. Bort från tron att en debattartikel i Financial Times är höjden av interaktivitet. Om EU är en institution för Europas folk måste människor känna att de är med och bestämmer på riktigt. Annars undermineras demokratin - i EU och i medlemsstaterna.
Ett exempel på försök att nå ut är EuroparlTV - förvisso inte så djärvt och interaktivt. Men ändå. De sex webbredaktörerna har förstås ingen möjlighet att bedriva "samtal" med folk i 27 länder. Man måste avsätta resurser för flervägskommunikation på internet.
Björn Kjellström, chef på Europaparlamentets informationskontor i Sverige, är överväldigad av det stora engagemang för EU som organisationer, föreningar, skolor och medier börjat visa. Men bara 22 procent av svenskarna anser sig välinformerade. Detta trots att uppemot 60 procent av alla beslut som berör vår vardag har sitt ursprung i EU-beslut.
De nationella partierna har ett stort ansvar för att EU når ut. Kanske borde de i högre grad utnyttja det som enligt Margot Wallström är det bästa "betet": en livlig debatt om viktiga frågor. Frågor finns ju. Klimat- och energifrågan, som är högst prioriterad av kommissionen, är vad svenskarna (65 procent) också rankar som viktigast i EU-valet.
Ju större de internationella utmaningarna blir, desto viktigare blir det gemensamma Europa. Margot Wallström tycker dock att skillnaden i folklig förankring är "som natt och dag" jämfört med när hon började. Svenska folkets allt mer positiva hållning till EU avspeglar kanske detta.
Därmed skapas måhända också basen för ett ännu mer sammansvetsat Europa, där politiker kan väljas över nationsgränserna och där folket för en europeisk debatt. Vi kanske får se en ny politisk art i framtiden: europeiska gräsrötter.