Publicerad: 2011-04-14 00:00, senaste uppdaterad: 2011-04-14 00:04
Stämmer den iranska versionen? I Samangan fanns bara ett fåtal soldater, främst finländare. De har nu ”omgrupperat” till Balkhprovinsen, förklarar en överste vid Björneborgs brigad för Vasabladet, och på denna björneborgarnas bakåtmarsch följde en handfull av våra landsmän med. Svenska försvaret hävdar dock att hela manövern är planerad sedan länge och sker i samförstånd med guvernören, Khairullah Anoush.
Enligt afghanska medier ska guvernören vara mycket negativ till de svenskfinska trupperna, men en representant för de svenska styrkorna i Mazar-e sharif säger att hans kritik är ”världsfrånvänd”. Presstalesmannen meddelar också att allt är lugnt:
– Jag känner inte till några protester i Aybak. Det finns element som sprider desinformation.
Hur det verkligen ligger till lär vi väl aldrig få reda på, eftersom svensk rapportering av Afghanistankriget är och förblir makalöst navelskådande. Nästan varje reportage handlar om Sverige, snarare än om Afghanistankonflikten — om våra soldater, våra debatter och vår syn på talibaner. Till de verkliga ovanligheterna hör beskrivningar av de områden vi kontrollerar, och de grupper vi slåss mot, och med.
För att ta ett konkret exempel på vad, eller snarare vem, Sverige kämpar för: ovannämnde guvernören Khairullah Anoush är medlem av Abdulrashid Dostums uzbekiska privatmilis, Junbish. Dostum, tidigare i sovjetisk sold, har slagits på samtliga sidor i samtliga afghanska krig, och gjort sig känd bland annat för att avrätta fångar genom att köra över dem med stridsvagn. I den likaledes svenskkontrollerade Balkhprovinsen och Mazar-e sharif slogs Junbish länge om makten med Jamiat-e islami, en tadzjikledd islamistgerilla. Numera är det den lokale Jamiatkrigsherren Atta Mohammed Noor som titulerar sig Balkhs guvernör, och som i den rollen åtnjuter svenskt beskydd.
Men hur styr våra allierade sina provinser? Kan kravallerna i Mazar-e sharif, som nyligen kostade en svensk livet, ha någon koppling till oppositionen mot den krigsherre vi stödjer? Finns det politiska, etniska eller andra konflikter vi borde känna till, som påverkar den svenska insatsen?
Kanske, kanske inte. När medierna sviker återstår bara att hjälplöst försöka gissa vems tillrättalagda propagandautspel som är trovärdigast — försvarsmaktens eller Irans.