Publicerad: 2010-06-29 00:00
Men enligt en undersökning från Länsförsäkringar ser bara fyra procent av hushållen boräntorna som ett stort hot mot ekonomin. För 62 procent är inte ränteuppgången något hot alls. Och lånefesten bara fortsätter. Villapriserna i Uppsala har stigit med 7 procent det senaste året, bostadsrätterna med 16 procent.
En högre ränta är tänkt att kyla av ekonomin i uppgång så att inflationen kan hållas i schack. Men signalerna fungerar inte på hushållen som tycks fortsätta att konsumera, att köpa bostad, bil och hemelektronik, så länge utrymme finns.
På ett sätt är agerandet logiskt. Det största hotet mot hushållsekonomin är arbetslöshet och sjukdom. Om en eller två personer i ett hushåll har jobb, och arbetsmarknaden är på väg att vända, borde det vara lugnt. Även om det finns en viss risk så drabbas inte den enskilde av ”viss arbetslöshet”. Antingen förlorar man jobbet eller så har man det kvar. Själv har man det förstås kvar.
Räntehöjningarna kommer att innebära problem för många och kan hämma tillväxten, men innebär i sig inte att det blir en bostadskrasch. Då måste en betydligt högre arbetslöshet och en allmän nedgång i ekonomin komma till. Allt under förutsättning att inte bostadspriserna fortsätter att öka i samma takt, eller ännu snabbare.
Riksbanken har under lång tid velat kyla av bostadsmarknaden. Men hot om högre räntor biter inte på hushållen som fortsätter att bjuda allt högre i tillväxtorter som Uppsala. Från i höst kommer Finansinspektionens nya råd till bankerna: ingen får låna till mer än 85 procent av marknadsvärdet.
Detta innebär nog mest vissa svårigheter för nya på bostadsmarknaden. Och kanske att priserna planar ut en aning. Kreditgivarna har redan sedan länge varit mer restriktiva med utlåningen. Prognosen för Uppsala är densamma som den varit sedan mitten av 90-talet: fortsatt stigande priser.