En demokratisk ledare som skickar landets unga män mot en säker död, och ljuger hejdlöst om orsaken, kommer inte att bli långvarig. En demokratisk ledare som kör landets ekonomi i botten, bränner internationella relationer och prioriterar upprustning framför allt annat, kommer också att ifrågasättas starkt. Men en auktoritär ledare som kontrollerar medierna känner inga sådana begränsningar.
Vladimir Putin var KGB-mannen som skulle ge Ryssland stabilitet efter kaoset under Boris Jeltsin, som skulle rensa upp i korruptionen i oligarkväldet. Det kan tyckas tjatigt att upprepa alla missbedömningar som gjorts om den mannen de senaste 20 åren, fram till invasionen av Ukraina för ett år sedan. Det kan också tyckas småaktigt att tala om Sveriges säkerhet när ukrainare fortfarande betalar med sina liv i kampen för sitt självbestämmande, ytterst för den liberala demokratin i världen.
Ändå fyller Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan, en viktig funktion med sin bok Hotet från Ryssland (Mondial, 2023). Han försöker att svara på frågorna om varför och hur Ryssland är ett hot och han lyckas väl med detta.
Uppgifterna om antalet döda ryska soldater det senaste året varierar från 100 000 till 200 000, ibland ännu mer än så. I jämförelse med krigen i Afghanistan på 1980-talet eller Tjetjenien på 1990-talet har alltså minst tio gånger så många ryska unga män mist livet. Därmed borde det inhemska stödet för kriget börja svikta, tycker man.
Man, det vill säga väst och västliga medier, har tyckt så mycket om detta Ryssland. Oscar Jonsson benar upp fakta, om ekonomin, rubel och dollar, om de läckande sanktionerna och om att Ryssland kan bygga betydligt fler nya stridsplan och tanks än de som går åt i kriget. Men framför allt handlar det om sättet att tänka.
Omkring elva miljoner sovjetiska soldater stupade i andra världskriget. Det var vad som krävdes för att besegra Hitlertyskland. Drygt fyra av de fem miljoner tyska soldater som stupade dog på östfronten. Befrielsen genom Det stora fosterländska kriget, som firas i Moskva 8 maj varje år, finns hela tiden i Putins tankar.
”Vi står enade”, sade USA:s president Joe Biden i sitt tal i Warszawa i måndags. Men i Kreml vet man förstås att den auktoritära strategin att manipulera fakta och medier finns inom varje EU- och Natoland. Hade Kyiv varit fritt i dag om Trump blivit återvald 2020? Frågan är högst relevant.
Hotet från Ryssland är för Sveriges del i det korta perspektivet varken stridsvagnar eller kryssningsmissiler. ”Kasta skit på medierna och se vad som händer”, sade Trumps chefsideolog Steve Bannon. Han kunde lika gärna ha jobbat för KGB. Oscar Jonsson beskriver i SvD:s Ledarpodden KGB-strategin som 15 procent spionage och 85 procent information i syfte att förvirra och försvaga. I bakgrunden finns ett starkt våldskapital. ”Lite som när mobbarkillen i klassen kommer fram och ber att få titta i ditt pennskrin”, säger han.
På årsdagen av invasionen ska dock allt fokus riktas mot Rysslands aggression här och nu, mot konsekventa bombningar av bostadsområden, elcentraler och vattenreservoarer. Enligt en ny rapport finns också 707 bekräftade attacker mot Ukrainas hälso- och sjukvård, från krigets start fram till årsskiftet. Sammanlagt 218 sjukhus och kliniker har skadats av bomberna.
Hotet från Ryssland kommer att bestå under överskådlig tid. Men tjugo års underskattning ska inte följas av tjugo års överskattning. Hotet är ”inte övermäktigt eller obegripligt, men det kräver beslutsamhet … för att kunna hanteras”, avslutar Oscar Jonsson sin bok. Han har bidragit med en pusselbit för att kunna begripa Ryssland och Putin.