Regeringen måste presentera en könstillhörighetslag

Att stå upp för HBTQ+-personers rättigheter kräver mer än att gå i en parad.

I dag inleds Stockholm Pride och på lördag är det dags för paraden.

I dag inleds Stockholm Pride och på lördag är det dags för paraden.

Foto: Maja Suslin/TT

Krönika2023-07-31 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dag inleds Stockholm Pride. Under det stora pridetåg som varje år äger rum under veckan promenerar partiledare till tonerna av “YMCA” och “Born this way” viftandes med regnbågsflaggor. Men det krävs mer än att spendera någon timme per år i ett tåg om man på riktigt vill stå upp för svenska HBTQ+-personer.

De flesta av oss skulle beskriva Sverige som ett tolerant och öppet samhälle. Ett land där man får vara sig själv. Samtidigt har HBTQ+-personer i Sverige attackerats från olika fronter de senaste åren. Transpersoner attackeras av Sveriges kvinnoorganisationer medan dragqueens attackeras av delar av högern.

HBTQ+-personer har sämre hälsa och känner sig otryggare än övrig befolkning och ett försämrat samhällsklimat kommer knappast att minska det gapet. Gruppen används redan som slagträn inom amerikansk politik och på olika håll har förbud mot dragartister redan införts. Sverige har inte en så pass skadlig debatt ännu men samtidigt är förbättringar av HBTQ+-personers rättigheter få och långa emellan.

Enligt en rapport från ILGA-Europe, en grupp som verkar för lesbiska, homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexpersoner på europeisk nivå, är Sverige numera näst sämst i Norden på att skydda HBTQ+-personers rättigheter. Sverige har länge varit ett föregångsland i Europa på detta område och det ska vi fortsätta vara. Men de senaste åren har utvecklingen bevisligen gått för långsamt.

Ett av de tydligaste exemplen på hur Sverige inte rör sig framåt här är den omdebatterade frågan om en moderniserad könstillhörighetshetslag. Sverige har världens första könstillhörighetslag, men också världens äldsta. De övriga nordiska länderna har förändrat sina respektive lagar och tillåter en högre grad av självbestämmande för det juridiska könet, utan medicinsk prövning.

Olika förslag har lagts fram till föregående och nuvarande regering, men inget beslut har tagits. Den 21 februari 2023 skulle jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) ha presenterat ett lagförslag till riksdagen om en moderniserad lag. Innehållet misstänktes bli snarlikt den lagrådsremiss föregående regering presenterade under år 2021.

Den 21 februari både kom och gick utan att en ny lag presenterades. Ännu har inget förslag lämnats över till riksdagen, trots att jämställdhetsministern påpekat att det är en fråga regeringen arbetar med. Den stora anledningen till detta tycks vara att Kristdemokraterna agerar stoppkloss för förslaget. Företrädare för KD har beskrivit förslaget som “livslångt obarmhärtigt" för barn. Samtidigt är just unga transpersoner extremt överrepesenterade när det kommer till psykisk ohälsa och hälften har seriöst övervägt självmord.

Det är en skrämmande siffra som måste hanteras med kraft, särskilt av en regering som själva lyft vikten av suicidprevention. Att låta unga transpersoner få kontroll över sina egna liv hade varit en viktig åtgärd för att jobba med just suicidprevention och för att förbättra den psykiska ohälsan hos Sveriges barn och unga.

En moderniserad könstillhörighetslag utan krav på medicinsk prövning innebär inte att unga transpersoner automatiskt kommer att genomgå könsbekräftande medicinsk vård som många motståndare mot förslaget tycks tro. Det innebär bara att de som vill och behöver det kommer att kunna ha ett pass som inte automatiskt röjer deras identitet. Något som är särskilt viktigt när köerna till transvården är flera år långa. En liten åtgärd kan göra enormt mycket för en person som bara vill bli sedd för den hen är.