Publicerad: 2009-11-20 00:01, senaste uppdaterad: 2010-04-01 09:04
Barn till lågutbildade föräldrar får allt sämre slutbetyg i grundskolan. Avståndet till akademikerbarnen har ökat de senaste tio åren. Skadorna som åsamkats skolan sedan 1970-talet håller på att repareras, men det är en process som tar tid.
Det kan tyckas vara en självklarhet att lärarledd undervisning är det som bäst ger ett barn de grundläggande kunskaperna. Men den moderna svenska skolan har valt en annan väg då man prioriterat självständigt arbete, till exempel att lösa uppgifter genom sökning på internet. Elever med högutbildade föräldrar har kunnat gå relativt oskadda ur detta då de i stället fått hjälp hemifrån. Övriga har halkat efter.
Det kan också tyckas vara en självklarhet att det är bra att tidigt identifiera elever som har svårigheter att läsa, skriva och räkna. Färdigheterna när man lämnar lågstadiet bestämmer i hög grad hur slutbetygen i nian ser ut.
Det tyckte också arbetarpartiet Socialdemokraterna fram till 1970-talet, det var ju ett synsätt som gynnade deras väljargrupper. Ändå tilläts den kravlösa skolan bli förhärskande under en 30-årsperiod. Hellre bortse från bristerna än att "stigmatisera" elever genom att påtala dem, resonerade man.
Nu accepterar S åter den skolpolitik som Folkpartiet och Alliansregeringen står för, som bland annat betyder skriftliga omdömen och nationella prov på lågstadiet. Men rapporten från SCB om slutbetygen visar att det handlar om en förlorad generation som inte fått samma chans till högre utbildning.
Mer finns att göra för skolan, och är också på gång. Mycket handlar om att höja lärarnas status, som en reformerad lärarutbildning, med ökad specialisering och djupare ämneskunskaper, auktorisation av lärare och förbud mot att fastanställa obehöriga lärare.
En genomgripande förändring av en verksamhet med nästan 100 000 anställda är förstås inte gjord i en handvändning. Resultatet av reformerna kommer att bli tydliga tidigast den andra halvan av 2010-talet.
Läraren är den absolut viktigaste faktorn för elevens framgång. I väntan på denna auktoritet har flera sätt att hjälpa upp situationen diskuterats. Pedagogisk läxhjälp till alla grundskoleelever är ett förslag. Frågan är hjälp av vem? Före fjärde klass är dessutom fritidshemmen det enda som står till buds.
Försök med äldre elever som hjälper yngre har varit framgångsrikt, till exempel i Malmöförorten Rosengård. Det kan vara en väg att gå i väntan på att lärarrollen återupprättas.