Ett svar pĂ„ den frĂ„gan finns i nationalekonomerna Simon Eks, Mats Hammarstedts och Per Skedingers forskningsrapport Enkla jobb och kunskaper i svenska â nycklar till integration? (SNS): det behövs fler sĂ„ kallade enkla jobb.
Det Ă€r ett bra svar. Med âenkla jobbâ menas arbeten med lĂ„ga kvalifikationskrav. Den som söker ett sĂ„dant jobb behöver inte ha högre formella kvalifikationer Ă€n grundskoleutbildning. Jobben i sig Ă€r inte nödvĂ€ndigtvis enkla att utföra, utan ofta fysiskt pĂ„frestande. Till dessa jobb rĂ€knas till exempel stĂ€dare, viss hotell- och restaurangpersonal och lagerarbetare. Runt fem procent av alla jobb i Sverige Ă€r sĂ„ kallade enkla jobb. Det Ă€r alldeles för fĂ„.
I alla fall om man vill lyckas med integrationen. I gruppen utrikes födda Àr sysselsÀttningsgraden lÀgre och arbetslösheten högre Àn bland dem som Àr födda i Sverige. De flesta arbeten i Sverige i dag krÀver högre utbildning Àn grundskola. Samtidigt saknar mÄnga av dem som har invandrat de senaste Ären just det. Den logiska följden av detta blir arbetslöshet. Och konkurrensen om de enkla jobb blir dÀrför mycket hÄrd.
SÀrskilt allvarligt Àr problemet för utrikes födda frÄn Mellanöstern och Afrika. Till exempel Àr arbetslösheten bland mÀn med bara grundskoleutbildning födda i Afrika 31 procent. Bland kvinnor Àr motsvarande siffra 48 procent.
Enligt den fÀltstudie rapportförfattarna har gjort, fÄr den syriska flykting som söker ett sÄ kallat enkelt jobb Äterkoppling bara i knappt fyra procent av fallen. Det gÀller Àven för dem som har fullgjort en utbildning i svenska för invandrare och har relevant tidigare arbetslivserfarenhet. Arbetsmarknaden för dem med lÄg utbildningsnivÄ Àr i Sverige tuff.
Vad kan dĂ„ göras Ă„t detta? Ett problem Ă€r att de svenska lĂ„glönebranscherna har relativt sett höga lĂ€gstalöner. Det bidrar dels till att det inte skapas tillrĂ€ckligt mĂ„nga arbetstillfĂ€llen, dels till att konkurrensen om de jobb som redan finns blir stor. En potentiell vĂ€g Ă€r dĂ€rför att ha en mer flexibel lönebildning för lĂ„gkvalificerade yrken. Med andra ord â lĂ€gre löner.
Det finns förstÄs mÄnga negativa aspekter av en sÄdan utveckling. Ska lönerna bli lÀgre för dem som redan har de lÀgsta lönerna eller rentav stÄr helt utanför arbetsmarknaden?
Men frÄgan Àr felstÀlld. Den aktualiserar nÀmligen ett mer övergripande problem för dem som vill förbÀttra integrationen: man mÄste kunna stÀlla förÀndringar pÄ arbetsmarknaden mot de faktiska alternativen, inte mot en utopi.
Det akuta problemet Àr nÀmligen inte att det Àr mÄnga som har för lÄga löner, utan att alltför mÄnga inte har nÄgon lön alls. JÀmfört med fortsatt arbetslöshet Àr sÄ kallade enkla jobb en bÀttre vÀg mot bÄde högre framtida sysselsÀttning och inkomst. Det Àr den situationen vi stÄr inför. I dessa tider, med en pandemi som har orsakat en ökad arbetslöshet, Àr det ocksÄ just den typen av mindre kvalificerade arbeten som har drabbats hÄrdast, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen. Konkurrensen om dessa yrken kommer nu att bli Ànnu hÄrdare och det blir dÄ Ànnu svÄrare för utlandsfödda att ta sig in pÄ den svenska arbetsmarknaden.
Arbetsmarknaden Ă€r och kommer att vara nyckeln till integrationen. För att undvika att lĂ„sa in alltför mĂ„nga mĂ€nniskor i lĂ„glöneyrken bör en flexiblare lönebildning kombineras med satsningar pĂ„ vidareutbildning. Men det akuta problemet Ă€r att fĂ„ in fler mĂ€nniskor pĂ„ arbetsmarknaden â och det problemet mĂ„ste lösas. Fler enkla jobb Ă€r inte den enda lösningen, men det Ă€r definitivt en del av den.