Inför varje sommar brukar festival-Sverige uppmärksammas för bristande jämställdhet på scen, och det här året är inget undantag. Sveriges Radio rapporterar om att det är ”få kvinnor på sommarens festivalscener” (17/4). P3 har nämligen räknat antalet kvinnliga och manliga artister på tio av landets största festivaler och konstaterar att ”färre än var fjärde artist” är kvinna på sju av dem.
När jag frågar Vanja Hagberg på P3 Nyheter om vilka festivaler de tittat på får jag till svar att det är följande: Way Out West, Sweden Rock, Urkult, Playa festival, Bonfire festival, Brännbollsyran, Storsjöyran, Rosendal Garden Party, South Ocean festival och Bayside festival. Jag får även veta att Urkult, Rosendal Garden Party och Way out west har flest kvinnor. Festivalen som, som det ser ut i nuläget, kommer att ha lägst andel kvinnliga artister är - *trumvirvel* - Sweden Rock. Även Playa festival och Bonfire festival har få.
Med tanke på alla framgångsrika kvinnliga svenska artister hade man kunnat tänka sig betydligt fler kvinnor på festivalscenerna 2024. Men när Musikerförbundets ordförande Karin Inde kommenterar P3:s rapportering säger hon att festivalerna har blivit sämre på att uppmärksamma könsbalansen. Då undrar man vad hon tänker sig för lösning.
Om det finns kvinnliga artister som nonchaleras är det något som måste ifrågasättas och motverkas, i synnerhet på festivaler som ges offentliga medel. Då borde Musikerförbundet kritisera det. Det vill säga uppmärksamma band som hade passat på festivaler och ställt frågan om de hade missats att bjudas in och i så fall varför. Att bara problematisera statistiken på scen ger däremot intrycket av att man anser att festivalansvariga borde ha tagit in fler kvinnor för syns skull.
När jag genom åren har varit på favoritbandet Slayers konserter har det ofta känts som att minst 95 procent i omgivningen är män. Varför fler kvinnor inte verkar uppskatta hårdrock och metal är för mig en gåta, men utan tvekan är kvinnorna färre och det speglar även vilka det är som står på scen.
Att ”fixa till” statistiken uppifrån leder fel. Vilka musiker vill reduceras till scendekoration? Däremot borde man fungera över varför vi redan som barn styrs till att lyssna på och att ägna oss åt viss musik. Sweden Rock är till exempel med och satsar på kollon för att "uppmuntra och stötta unga tjejer att spela hårdrock". Slås förlegade könsstereotypa förväntningar sönder kommer statistiken på scenerna, sakta men säkert, högst troligt bli mer jämställd.