Publicerad: 2012-02-14 00:00
Som så många andra oroas Sveland över den normalisering av rasism, homofobi och hat mot kvinnor som sker på olika extrema webbsidor och som tidningarna gör sitt bästa för att hålla borta från sina kommentarsfält. Hon konstaterar att det är i denna miljö som personer som Anders Behring Breivik tillbringar större delen av sin vakna tid. Utan kraftfulla och genomtänkta reaktioner från omvärlden riskerar dessa utbrott av hat att underminera det demokratiska samhällets moraliska kärnvärden.
Budskapet var givetvis välformulerat och angeläget – fram till den punkt där Sveland plötsligt påstod att ledarskribenter, bloggare, nätdebattörer och tankesmedjor med konservativ eller liberal framtoning bidrog till att sprida samma hat som Breivik exponerade. Så när som på ett par självutnämnda ”antifeminister”, kristdemokraten Markus Birro, tidningen Axess och tankesmedjan Timbro nämndes inga namn alls. Nog för att en hel del som kommer från dessa adresser är värt att bemöta – och många gånger bemöts på liberala ledarsidor – men att insinuera att alla man vill bemöta är moraliskt medansvariga till Utöya-massakern? Nej, det är för grovt.
UNT har troligen skrivit mer än någon annan svensk dagstidning om just de uttryck för hat som Sveland tar upp. En serie signerade texter om bland annat islamofobi publicerades som en lång essä i den antirasistiska tidskriften Expo. På tidningens hemsida ligger sedan långt före valet 2010 en granskning av Sverigedemokraternas idévärld och bruna rotsystem. Texter i samma ämnen kan hittas på ledarsidorna i varenda liberal, moderat, centerpartistisk och socialdemokratisk tidning liksom i skrifter från tankesmedjor av olika slag.
Det har inte hindrat att partier med hat som affärsidé tagit sig in i parlamenten i en rad europeiska länder. Men motkrafterna finns över hela den demokratiska delen av den politiska skalan. Det är mångfalden och den öppna debatten som är demokratins starkaste vapen mot hatet.
Av: Håkan Holmberg Politisk chefredaktör