Publicerad: 2009-03-25 00:01, senaste uppdaterad: 2010-04-14 02:04
"Att säga det andra inte säger är partiets livsluft. Utan grovheten, det nedsättande och det främlingsfientliga har det inget väljarunderlag."
Så beskriver journalisten Anna-Lena Lodenius vad hon uppfattar som den röda tråden hos Sverigedemokraterna. Och därmed avfärdar hon den mer polerade fasad som partiets ledning vill visa upp mot omvärlden. Lodenius om någon vet vad hon talar om. Hon har granskat rasism och främlingsfientlighet i över 20 år.
Nu har hon skrivit boken Slaget om svenskheten tillsammans med journalisten Mats Wingborg. Denna debatthandledning, som författarna kallar sin bok, utgör grunden för Arenagruppens lunchsamtal om högerpopulism i allmänhet och Sverigedemokraterna i synnerhet.
Det märks på paneldeltagarna, Lodenius och Wingborg kompletteras av Bengt Westerberg och Arenagruppens vd Håkan A Bengtsson, att det snart är val till EU-parlamentet, och att nästa riksdagsval också börjar närma sig. Det som förenar dem är oron för att Sverigedemokraterna ska få inflytande också på nationell nivå.
Inte sedan Ny demokrati åkte ur riksdagen har ett liknande parti varit i närheten av fyraprocentsspärren i ett riksdagsval. Skulle det ske innebär det något helt nytt för den svenska politiska verkligheten. För där Ny demokrati hade mer gemensamt med traditionella missnöjespartier som efterhand inlemmat främlingsfientliga i det politiska programmet, är Sverigedemokraterna sprungna ur en helt annan tradition. Partiet har sina rötter i en mycket brunare mylla än ett populistiskt skatte- och överhetsmissnöje.
Om Sverigedemokraterna ökar lika mycket som man gjort i tidigare val, kommer man att ta sig in i riksdagen 2010. Med det följer en obehaglig identitetspolitik där "svenskhet" används för att skilja mellan "vi och de", både juridiskt och moraliskt. Och det är just åsikterna som är huvudsaken, inte partiet:
- Åsikter av det slaget ska bekämpas oavsett var de dyker upp, slår Anna-Lena Lodenius fast. Där ligger den stora utmaningen för de etablerade partierna, att inte kapitulera åsiktsmässigt och därmed låta Sverigedemokraterna styra den politiska agendan.
Det finns ingen naturlag som säger att främlingsfientliga röster tar plats i riksdagen 2010. Riksdagspartierna har fortfarande avgörandet i egna händer.
Av: Karl Rydå Ledarskribent