Publicerad: 2011-12-14 00:00
Det senare är fallet för de allra flesta av landets storsjukhus, enligt en genomgång som TT gjorde nyligen. För 2012 väntar nya besparingar, sannolikt också nya negativa överraskningar med tanke på det ekonomiska läget.
Inte heller Akademiska sjukhuset har bra ekonomi på papperet. Underskottet för 2011 blir 200 miljoner kronor och besparingsprogrammen kommer att fortsätta i minst två år till. Men den stora skillnaden är att detta är exakt som förväntat. För ett år sedan fick Ackis uppdraget att på tre år minska sitt underskott från 300 miljoner till noll. Och med två veckor kvar av första året vet man att delmålet kommer att uppfyllas.
Normalläget har annars varit att underskotten dykt upp ”från ingenstans” mot slutet av året. De akuta nedskärningarna har sedan lett till att man sparkat bakut ute på sjukhuset. Många nyckelpersoner, verksamhetsledare, läkare och forskare, har bara känt hopplöshet och i inte så få fall också lämnat sina jobb i ett senare skede.
”I bästa fall blir det en aning bättre”, skrev UNT:s ledarsida (17/11 2010) om den nya organisationen 2011, syftande på en förbättringsgrupp och fokusgrupper, men framför allt på den nya produktionsstyrelsen, 13 politiker som skulle sköta styrningen av den egenproducerade vården. Det var inte första gången en ny politisk sammanslutning skulle försöka reda upp situationen på Akademiska och förväntningarna var naturligt nog lågt ställda.
Det är ännu för tidigt att blåsa faran över. Skuldkris och ökad arbetslöshet innebär nya utmaningar för landstinget och sjukvården är en verksamhet i ständig förändring. Men någonting har man gjort rätt på Ackis 2011, i sjukhusets egen organisation och i kommunikationen med landstingspolitikerna. De 8 000 anställda och de ännu fler vårdtagarnarönskar i alla fall att man fortsätter att göra samma sak 2012.